Aftonbladet – 12 juni 1857, sida 1

STOCKHOLM den 12 Juni. Riksdagens öfverläggningar och beslut rörande ststsjernvägarne närma. sig allt mera den vigtiga punkten, som är den gistaistatsutskottets betänkande och som angår sättet ör medels anskafande till de beslutade basornas utförande. Vi hafva längeseden sagt vär tanke om oklokheten, misbushåliningen och orättvisan emot efterkommande af sl i abryvarande stund grunda desea stora och vidtutseende företag uteslutande på lån. Vi hafva ifven tid efter annan meddelat flera insända artiklar rörande Jjernvägsfrågans finansieHa sida, framställande åtskilliga förslag till medels anskaffande, åtminstone delvis och till sh början, äfven på andra vägar, och dessa förslag, ehuru i vissa delar skiljaktiga, hafva ella med oss öfverensstämt uti den åsigten, att det hvarken vore behöfligt eller klokt att senast vända sig till utlandet för att erhålla Ila för jernvägsanläggningarae behöfliga pennirgemedel. Vi fästa särskilt våra läsares uppiaörksamhet på det förslag till utgifvande : första hand af et nytt slag af inhemska rintebäratide obligationer, som vi nyligen meddelade (se n:r 131) och på de skäl, som er af en sktad författare är. utvecklade. till föd för det der framsiälda förslaget. Vi hade nat -beledraga detta förslag med några anmärkningar, icke för att motsätta oas förslaget, som vi fastmera anse vara förtjent af alluppmärksamhet, om vi också ieke äro så fullt ach fast som författaren öfvertygade, att en 31 någon viss grad vexlande kurs å dylika sbligationer skulle kunna helt och håilet föreköromas, men bufvudsakligen för att i nåzon mån söka häfva de betänkligheter, som vi erfarit, att affärsmän för närvsrande hos 038 nog allmänt hysa emot utgifvandet af nya nhemska statgobligationer, hvi ka de befara skola ytterligare minska den: redan förut snappa tillgången på kapiteler för industrien. Då trängseln om utrymme nödgar oss att ännu tills vidare uppskjuta denna undersöknings sker detta i den fulla öfvertygelsen, ait den :frågavarande punkten i statsutskottets betänkande i alia fall kommer att från de flesta slånden återremitteras, och ait ingen tid sä!unda i detta afseende ännu är förlorad. För de läsare, som meå uppmärksimhet och ef. :ertante geromlära den-i tiedagsbladet meddelade artikeln, bör det emcilertid vara lätt tt inge, hurusom obligationer af den beskaffenhet, som de der föreslagna, långt ifrån att öka de öfverklegade svårigbeterna för indurieneller andra lånebehöfvande att erhålla nödiga kepitaler, tvärtom skulle bilda ett nytt omsättningsmedel och i sjelfva verket frigöra ea stor del af det nu bundna eller skiinlsgda rörelsekap talet, samt sålunda bereda en Jättnad ät orosättningen och pen:ingecirkulstio. nen, på samma gång som ett dylkt sätt att använda stetens kedit skulle bereda en påaglig bespariog både för staten, uppgående ill flera millioaer, och för de enskute. Det ir således efter vår tenke icke blott de väckta och af utskottet undanskjutna frågorna, att ifverskott och viesa skatter må användes till ernvägsbygnaderha, cHer den sedermera väcka, all de kommuner, som få sförsta fördölen wt stambanorna, äfven i någen mån böra vidkännas någon uppoffring för ati erhålla en så r förmån, som böra föranleda återremiss: af sta punsten i utskottets förslag, utan äfven jelfva sättet för statskred:tens anitande, som 3 kräfva ett närmare bestämmande, än den art segdt o nskränkta fullmakt, soc: state viskottet i detta hänseende velat gifva fuilnäktige I riksgäldskontoret, ra to mess