Aftonbladet – 10 juni 1857, sida 5

ställning om det jemförelsevis mindre kostsamnis sätt, hvarpå jernbaunstrafiken bedrifves i Amerika, både med afseende på banornas anläggningskostnad och rörelsemateriel, följer nu fortsättningen af det som blifvit upptecknadt af samma anförande: Men äfven i Europa hade man begynt ej blott införa, utan ock med framgång ytterligare utveckla ett system af billigare: jernbanor, oaktadt en7 ster del jernvägsingeniörer i början och många ännu be: mött tankan derpå med en viss förnämhet och medömkan. ; Emellan Aätrerpen och Gant i Belgien här man redan i fyra eller fem år dagligen åkt med 1okomotiv på en båna om.3 fots och 6 tums spårvidd, 4!); svensk mil Jåog,-och hvilken kostar i ett för allt en half million rår. bko milen; en summe, som: med afseende på skilnaden i: pris på jord, trävirke och arbetslön, eller hvåd som gjort de belgiska: banorna så mycket dyrare än -de tyska, här troligen skulle kuana minskas med en tredjedel.: Talaren meåförde och uppvisade en tryckt årsredovisning för trafiken på-denna bana; hvilken lemnat en vacker utdelning. I England åter hafva först en professor Gordon och derefter en mr:Adams;en -bland Englands mest ansedde ingeviörer och som för några år sedan hade ett af de-siörsta faktorier i Storbritannien, sgiterat för enstor reform i hela jernbanväsendet; enligt hvilken Adäms påstår, att våg med enkel jerobäna för lokomotiv skäll, ipberäknadt materiel; för att kunna framföra 2000 passagerare om dagen, kunna: byggas för 3400 pr engelsk:elier 265,100 rdr bko; (400,000 rdr riksmynt), i England, och der talss ändock icke om smalare spårvidd. -De hafva utgått från dem erfarenheten, att apparaten af lokomotiver och vagnar, enligt det i Europa på de stora vägarna antagna systemet för. trafiken, är så svår, att den döda vigten deraf förbåller sig till vigten af dem; som transporteras -på: passageråretågen, öfverhufvud som 55 till 9, och det har på Great-Western-jernbanan till och med gått till ett: förhållande :at-26 till 1: Lokomotiver begagnas, för att framdraga detva;: så tunga; attide vid stark: hastighet riktigt krossa: eller tillplatta eller på annat sätt innan kort förstöra skenorna, hvarföre dessa måste görss mycket grofva och :änderlaget dyrt... Gordons: och Adams plan består i art inrätta lättare lokomotiver af 9:å 10-tons,; 54 tili 60 skeppunds. vigt, och passagerarevagnar, som egentligen bestå af två fast sammankopplade vagnar med fyra hjul hvardera, likasom i Amerika brukas, men: förbättrade. : De reducera derigecom vigten sitrån nyss-) nämda förhållande mellan den döda och lefvande af55 till 9 till förhållandet af 21-till:9. -Dessalokomotiver hafva i medeltal. gått med en hastighet af 24 till 26, men äfven uppnått ofta 40 och någon gång högst 52: engelska: mil i timman, motsvaranda 3!7,, 6 och 8 svenska. mil; Härigenom upphör nästan all. skadlig inverkan på skenorna; hvilkas nötning blir obetydlig. Uträknvingar af mindre radie kan begagnas, och lättare vägar kunna byggas. Vägen nötes obetydligt: mer af 10 tåg om dagen än af ett. -Tillämpningen för trafiken är, att flera smärre bintåg om dagen afgå i stället för några få stora och tunga: Kostnåden af! några få lokomotiver, kuskar och konduktörer mera är en obetydlighet emot den stora besparingen i den servis, som annars fordras för stora bantåg. Stati:nihusen kunna förminskas, och på meilamstationer anser Adams afgifterna kunna mottagas af konduktörer, likasom i en vanlig omnibus, hvarigenom många skrifvare undvikas. s Det bästa är, att allt detta ej står blott på papperet, utan fiones utfördt i verkligheten. En linie mellan Brandon och Cork i Irland, utförd efter detia system, har gifvit mycket goda resultater. Dessutom har Adams efter denna princip bygt ett antal lokomotiver, som i flera år gått på Easteri-Countiesjern-. banan äfvensom för en bana i norra England. Allt detta fans omnämdt-i en engelsk broschyr, som tå-1 laren förevisade, och hvari man. kunde öfvertyga sig om sanningen häraf. :Besparingen af systemet med: Adams lokomotiver är så stor; att 100 passegerare kunnat föras 64 engelska eller nära 10 svenska mil för en drifckostnad af 18 skillipg; 3; pence, innefattande bränsles åtgång, smörjning öch arbetskostnad, kusk, konduktör och eldare, men utom underhållet för reparation af lokomotiv och bana. Detta gör pr svensk mil för 100-passagerare omkring 1 rdr 6 öre, eller ett och ?,:dels öre på hvarje passagerare. Flera författare, hvilkas arbeten talaren hade medfört, för att kunna hänvisa dertill, uppgifva: åfven, att i Amerika mycken verksamhet råder. isbyggandet af plankeller bjelkbanor, utan skenor, och att man der numera på många siällen dermed ersätter grusvägarna, och anser besparing ligga deri,: då vagnarna rättas derefter, men att beloppet af -derpå -ned!agda arbete och kapital ej kan uppgifvas, då -de inbegri pas i de talrika och-kolossala planer till de: bygna-k der som betecknas med det gemensanma nåinoct i railways. Skulle; man nu icke kunna nöja sig med att åka li: något öfver 2 mil i timman, under -adopterande sf: deita billiga bansystem, hellre än att icke få åka på : några jernvägar alls, i fall en reaktion i tänkesätien ! skulle. uppstå genom de dryga kostnaderna ?.Och : hvarföre skulle.man ej på de flesta ställen kunna nöjer sig äfven med -en mindre spårvidd; om allt behöfligt kan -deri transporteras? Räknas skilnadea i underhåll och driftkostnad samt ränta och: amortering på en bana, som kostar -400,009 rår riksmynt och den, som går till en million, så utgör denna skilnad 175,000 rdr om året eller öfver 205 rdr om dagen. Utan att fästa sig vid litet mer eller mindre al siffran, syntes dock detta förtjena den största uppmärksamhet, särdeles i ett land med jemförelsevis inskränkt trafik, utom det; att samtliga orter måste hafva ett större intresse, att genom ett billigare system. få två eller tre:gåoger så-stor väglängd i jerabanor verkstäld på samma tid, och. sålunda tå förmånerna deraf mera jemt: fördelade. I Mån hade skäl att fråga: Men om enså märkvärdig reform i jernbånsväsendet visär sig möjlig, hvadan kommer det att den-ej redan blifvit allmäns nare. antagen ? Härpå har äfven Adams . svarat, art , den har emos sig först de stora kompaniernas mono-. poliotresse, som ej vilja hafva konkurrens; sedån, att 1 deras dyrbara rörelsemateriel af. lokomotiver och pas4 sagerarevagnat skulle bli oduglig, och slutligen inge4 niörernas ovilja att erkänna någon reformerande. ny-l; het inom facket. Talaren citerade till bevis härpå, huru den förste egentlige: uppfinnaren af jernbansystemets begagnande på större vägar, äfvensom upp: finnaren af det första lokomotiv, George Stephenson, hade kämpat mot sådana fördomar ;hos de anseddaste ingeniörer och de ;största. kapitalister, att det blifvit på allvar sat i fråga, att låta båda. undergå 1ikarebesigtning, för att utröna om de ej.vore rubbade till sina sinnen. xx Den omtvistade frågan norr eller söder om Mälaren hade: hr jprofessor. Carlson på ett så grundligt: och-såsom det syntes talaren så segrånde sätt af: : handlat; att-han egentligen cendast ville vitvdenna ! punkt erinra, att det isalla andra länder? erkändes: såsom: en -princip; att jernvägarne skola däggas så,l!l att. de i möjligaste mån möta en redan: förut :be-! fintlig: trafik eller kunna påräknäsen stor Yproduktiönd: för att betala -kostnåden:Till de talrika exempel proiessor Carlson-för att vederlägga utskottets förmosd danyatt. jernvägar ejlönasig attlägga närd till vattensl1 drag, citerat från Frankrike angåepdejernvägar utmed 1 floderna Loire, Seinen, Rhone, Saone m, fl., i Tysk-Ji C L I I land vid Weser, Elbe, Ems, Oder, Netze, Weichselp, Donau och bAda sidorna at Rhen, äfvensom utpied stranden af Geneversjön, ville han. dock lägga några flera; såsom mellan Edinburg och Glasgow, ut: ed den för stora fartyg segelbara Forthoch Clydekanalen. (I Förenta Staternw likaså. -Ingenstädesj verlden. gå så: präktiga ångfartyg och till så. billigt pris, som , mellan; Newyork och vAlbany;i och. dikyvållt bär. sig nu..der en jernbana, som löpsrlängs.medde Hudsonflodens; strand... -Jernvägen från Filadelfia: faller vid Columbia insmed floden -Sasqvehaona, följer!