Aftonbladet – 10 juni 1857, sida 2

ref till honom från kanslipresidenten riksrådet von löpken, från grefve A. Fersen m. fl. I kartsamlin-! en finnes ett stort antal militäriska. kartor. och pla er öfver de många krigsföretag, hvari bemälde on Lantinghausen tagit den (PET) g — På Kongl. Teatern gifvesi afton Rote:, red fru Strandberg såsom Alice: (Mil Andree :af passlighet hindrad att uppträda): Torsdagen Is rar ergerdockan samt tre deklamationsnumror af .j of: lielsen, nemligen Sven Dufva, Moden. och, f. f. g,k 4 )en 8 Sept; 1855: (Sebastopol) af. Pough. Prof.. bis lielsen, som icke ämnat under sin härvaro derna re åvg uppträda såsom deklamatör, har under afvak-trö an på inöfningen af de dramatiska stycken, i hvilka sta an ämnir spela, gifvit vika för teaterdirektionens stö ch många vänners begäran att utföra några deklasje ionsnumror. Eredegen; uppföres El jungfrun och öndagen Wilhelm Tell.: Under öfning, är? Köpmanen i Venedig, i hvilken lir! Ira Aldridge utförer hylocks: rol. Stycket gifves ieke i sin helhet, utån ufvudsakligen med afseende på hr Aldridges: rol. ortias parti är öfvertaget.af fru Westerdahl, då fru ledin säges vara upptagen af: roller i de pjeser, wåri prof Nielsen kommer att uppträda. Dessa tycken äro Segliere ch; Förtalet.. . Vidare är under fning: Ett hemkomstölsj: divertissement i två aker af hr Jolin, ämmadt att gifvas vid D: K.H. herigens och hertiginnans af Östergötland ankomst ill Stockholm jemte hr Bournonvilles ballett En rudfärd i Hardanger. I det förstnämnda stycket pelar första, akten i Nassau, dit en ung svensk sjöficer anländer och förälskar sig i en tysk flicka l. amt förenas med henne. Andra akten tilldrager ig i Sverge. Hr Foroni har till stycket komponeat och årravgerat musik. MI: Leman kommer vid nidsommaärtiden att gifva kovsert å kongl: teatern ch förmodligen äfven att der uppträda i sista akten ef Norma. -Eå representation förberedes hvårtill ricets stähder komma att inbjudas. RR — Antalet af under Maj månad fösålde miljetter för transporter på södra stambanan har utsjort 15,023 eller 2073 flere än under April: Incomsterna under Maj hafva uppgått till 11,904 rdr; ör April utgjorde de. 10,486 rdr mt. Under det iu tilländagånga halfva räkenskapsåret har å baan färdats 70,832 personer och forslats omkring rn skepp. gods; inkomsten. deraf gär till. 54,170 dr rät. — Den nya taxan för trafiken å jernvägen nellan Köping och Hult samt: emellan Nora och Ervalla fastställer passagerareafgiften pr mil i 1:a slassens, vagn till 28 sk., :2:a klassens. 18 sk. 8 rst. amt. 3:je klassens 12 sk. banko. Paketer betalas or stycke: till och med 10 skålp:s vigt 5 sk. 4 rst., tver 10 till och med 20 skålp: 6 sk. 8 rst., 20—40 sKålp. 8 sk. 8 rst., 60—80 skålp. 13v sk. 4 rst. 30—100 skålp. 16 sk. banko pr mil. Varorna äro, efter specifikation indelta i 6 klasser: 1:a klassen, som börjar med böcker, betalar pr skepp. v. v. 21 sk. 4 rst., 2:a klassen 18 sk. 8 rst., 3:je klassen (arrack, kognac, m. fl. varor, draga lindrigare frakt än böcker) 13 sk. 4 rst., 4:de klassen 10 sk. 8 rst., 5:te klassen 8 sk., 6:te kl. 4 rst. pr skepp. v: v., å pr mil. 6:te klassen utgöres af malm och tackjern; murtegel och bränntorf. — För allt gods, som transporteras i större partier eller hela vagnslaster utan emballage, eger bolaget att utöfver frakten uppbära 4 öre pr skepp., eller 1 öre pr ctr, såsom ersättning för lastning och lossning. För hästar betalas, för 3 mils väglän d; 2 rdr bko pr: st, eller, om flera hästar tillhöra samma person, för 2 hästar .3 rdr 16 sk. samt för 3 hästar 5 rdr bko: — Afstånden beräknas endast i hela, balfva och fjerdedels mil, sålunda att hvad som understiger 4500 fot icke beräknas, men 4500 till och med 9000 fot anses för en fjerdedels mil, o. 8: v: — — Stockholms Dagblad för i dag meddelar en uppgift å antalet skjutshästar, som för resandes fortskaffande från Stockholm under vintrarne 1855 —56 och 1856—57 utgått vid gästgifvaregårdarne Fittja och Barkarby, utvisande ett större antal åt det förstnämda än åt det senare hållet, hvaraf man i Dagbladet tyckes vilja draga den slutsatsen, att jernvägens anläggning söder om Mälaren vore för pergontrafiken förmånligare än norr om samma sjö. En insändare har i anledning häraf tillsändt oss nedanstående anmärkningar, hvilkas fullkomliga giltighet icke lärer kunna jäfvas. Denna uppgift om antalet af utgångne skjutshästar dels till Barkarby, dels till Fittja, kunde bevisa något, ifall det vore frågan om att anlägga jernvägar till endera af dessa gästgifvaregårdar allena, men bevisar intet till förmån för Fittja, om jernvägen från Stockholm anlägges så, att den upptager icke allenast trafiken öfver Barkarby, utan äfven trafiken öfver det visligen utelemnade närbelägna Rotebro och derjemte största delen af trafiken öfver Fittja. Trafiken mot Fittja å ena sidan får ej jemföras ensamt med Barkarby å andra sidan, utan bör uppenbarligen jemföras med Barkarby och Rotebro tillsammans. Och utom skjutshästarne måste äfven diligensrörelsen tagas med i räkningen. Nu vet man, att diligenser gå såväl öfver Barkarby vesterut som öfver Rotebro norrut, men att deremot försöken att låta diligenser gå öfver Fittja söderut hittills ej lyekats, utan lemnat förlust. Stanna de från Stockholm till Fittja resande derstädes, så skulle det åtminstone. ej. komma i fråga att låta jernvägen gå längre än dit, men man vet, att de resande från Fittja fara längre bort, t. ex. till Eskilstuns, Nyköping, Norrköping, Jönköping, med ett ord till största delen af östra, sydöstra och södra Sverge. Går en bana från Norrköping till Qvicksund och sedan norr om Mälaren öfver Stäket till Stockholm; så är klart att alla de personer, som ämna sig till Stockholm; och söderifrån eller vesterifrån ankomma till. nämde linie mellan! Norrköping och Qvicksund, ingalunda resa till Fittja på den vanliga landsvägen; utaw på jernvägen öfver Qvicksund, i fall en sådan änlägges, fortsätta resan till Stockholm, dit de alltså på sätt och vis komma öfver Barkarby. Likaledes de personer; som befinna sig ej alltför långt öster om samma linie, begifva sig hellre till denna och fortsätta resan till Stockbolm på jernvägen öfver Barkarby, än de välja den mera besvärliga och tidsödande vanliga vägen I öfver Fittja. Trafiken öfver Fittja skulle alltså inskränkas till endast de personer närmast deromkring I samti Södertelje ochi den trakt vester derom, hvilka skulle finna mera uträkning vid att begagna landsivägen öfver Fittja, än att uppsöka och begagna den vestligare gående jernvägen till Stockholm. Men att idenna trakt är en obetydlighet emot det öfriga Sverge söder om Mälaren, torde vara öfverflödigt nämna. I Då jernvägen med utgrening vester om SigtunafjärIden äfven skulle upptaga den trafik från Upsala och norrifrån, som eljest ginge öfver Rotebro, så skulle verkligen banan öfver Barkarby sålunda komma att lupptaga den ojemförligt största delen af den hittills varande trafiken, icke blott öfver Barkarby, utan äfven öfver både Rotebro och Fittja. Hvad som ytI trats om trafiken till Stockholm gäller nåturligtvis äfven lika mycket i cmvänd ordning om trafiken från Stockholm: I Dermed torde företrädet af! en-jernväg öfver BarI karby framför en jernväg öfver Fittja vara till fullo I bevisadt; ft 0 Rör RO ng KR AD PRE KA fet or AR RA AE de 4 ar ser fr. Kd PA rn LE FR Er AA a a tt bla frn Bg Lunds universitet. Lördagen; d. 30 Maj aflemnada univ. prorektor; prof: och: ridd. N. J. Berlin, medi öflig högtidlighet det. akademiska rektoratet åt professorn P. E. Gellerstedt. I sitt för tillfället utfärdade program redogjorde såsom vanligt afträdande prorektor för hvad som under tilländagårgna akademiska läsår tilldraot Är vid nniversitetet. Föra akten utnämdes af