EL TT AHA LIC Bg BEBIS ET sägas, Då hr Hjerta yttrade,en förmodan, att då regeringens, ledamöter i fråga om banornas riktning iakttagit tystnad, och det dessutom vore kändt, att blott en enda förmiddag i konseljen egnats åt pröfningen af det stora och omfattande förslaget, det vore sannolikt; atthon icke lade så synnerlig stor vigt på densamma eller ville med någon enträgenhet-påyrka dess antagande, utan snarare blott ansett sig böra ad notitiam meddela ständerna det.Ericsonska förslaget, uppkallade Jikväl denna förmodan finansministern hr Gripenstedt att afgifvå den förklaring, att regeringen ganska noga granskat den ifrågavarande planen redan : innan: den i sin helhet till regeringen inkom; men att, då samtliga rådgifvarne varit i ämnet ense och H; Mi konungen äfven delat samma åsigt, det: ej funnits någon: rimlig anledning eller ens någon möjlighet att ärendets handläggning i statsrådet skulle kunnat upptaga mer än en förmiddag. Att han; under de: föregående gemensamma öfverläggningarna hade iakttagit tystnad:-beträffande fråGö om banornas sträckningar härrörde dels eraf; att den särskilta sidan af ämnet, den finansiella, som Ban företagit sig att behandla, hade i och för sig varit så omfattande, att. den ensam, varit mer än tillräcklig att upplaga den tid, som kunde beskäras honom under debatten; dels deraf, att frågan om sträckningarna, redan var och väntades än ytterligare blifva. fullständigt utredd genom så många sakrika yttranden. Dock ville han nu, med anledning: af den tydning, som gitvits åt hans. tystnad, förklara, det han helt och hållet delade K. M:ts och utskottets tanke i. ämnet. — Hr Gripenstedt yttrade sig väl icke dervid: uttryckligen. särskilt om. banans sträckning genom Södermanland, men ansåg, att jernvägsarbetets snara begynnande: jemväl från. hufvudstaden både i statsekonomiskt, kommersielt, politiskt och: militäriskt hänseende vore af högsta vigt, och att ett -motsattförfarandevore icke blott oklokt, utan rent af förnärmande: mot en stad; som. dock. vore. statens. bjerta, och. tillstyrkte derföre bifall till: utskottets förslag uti den förevarande punkten. Han förnyade likväl slutligensin förklaring, att, ehuru han sjelficke ansåg någon våda förenad med statens skuldsättning till. det belopp, som blifvit föreslaget, han. dock hyste en uppriktig aktning, ja ett, verklig deltagande för deras åsigt, som yrkade. på; varsamhet, till följd hvaraf han, om man ansåge. det för en fullkomlig trygghet nödvändigt att icke: gå. alldeles, så. långt, som utskottet föreslagit, ej heller hade något att deremot invända, endast man icke rubbade plånen i sin. helhet och icke uteslöte hufvudstaden. Bland de talare, gom derefter uppträdde, var general. Lefren otvifvelaktigt en af dem, som utöfvade ett stort inflytande på de möjligen ännu tveksammes mening. Den. grånade krigaren förklarade nemligen, att han istatsutskottets. betänkande jemte många andra skrifter läst mycket om jernvägarnesstrategiska-ändamål; men att jernvägar skulle af strategiska skälböra: hellre läggas. på ett ställe än på ett annat, det-bekände ban sig:icke rätt förstå. .Den militäriska vigten af jernvägar låge igenerslens tanka; egentligen. deruti, att man derå kunde med snabbhet -transportera trupper, proviant oci materiel, och i detta-bänseende vore generalen af den tenka, att en snabb, förbindelse mellan rikefs vestra och östra kust vore för tiden i främsta rummet. af vigt. Dettaresultat, som för tvisten om norr eller söder om Mälaren: ej borde. förloras-ur sigte, hade man dock: icke, uti, detuppgjorde. förslaget sökt ernå. Men näst denna snabba förbindelse mellan. Stockholm och Göteborg vore: ingenting i, militäriskt. hänseende så vigtigt som öppnandet af-den länge omtaladeSvea kanal; ty först då. densamma kommit till stånd, hade vi erhållit. en, vigtig operationsbasis för vår skärgårdsflottas Detta: vore: det. enda. man imilitärislt hänseende hade att basera sig på, och man kunde derföre gerna, lemna å sido alla an dre strategiska utflykter... Generalen beklagade de pärtistrider, som i denna fråga uppstått, och han: uppmanade de stridande att slutai tid; ty fäderneslandet hade mer än en gång fått lida för sådana partitvister: Han slötsig således till friherre Tersmedens, förslag om, fullbordande af arbetena från Göteborg öfver Halsberg till Örebro, hvarifrån kommunikationen dels från den. enskilta, banan fill. Köping, delssjövägen s:ångbåter, vore öppen . till hufvudstaden. Dätta tar Helsades med lifliga brarorop; och man, ansåg nu i allmänbet frågan vara nästan afgjord. s Debatten; fortsattes. derefter: hufvudsakligen angående: de 10 eller 12 särskilta. förslagen tillt voteringsproposition, för hvilka vi. under ribtriken riksdagen närmare redogöra. Resultatet blef,. att riddetskapet och adeln med 171 röster-mot122, således med en majoritet af 59, röster, dfslog allwanslag till vägen mellan:Stockholm och Katrineholm, samt derpå med HA röster mot 93, eller: med en major ritet af 49 töster, biöll ett af: grefve E. Sparre framstäldt förslag, att för forlsättning från Göteborg till Örebro af! den beslutade stambanan mellån Göteborg: och Stockholm ansli Y3omilliöner rdr rmt, samt åt Koögl. Maj: öfverlermna att bestärama banans riktning. Detta resultat: är lika, glädjande för landet, som hedrande för ridderskapet: och. adeln;. som vid detta tillfälle haft den tillfredsställelsen, att jemte presteståndet hafva gått i spetsen för de öffiga stånden. med exempel af klokhet ock såna Vi fägna oss äfven åt att det förändrade föredragningssättet icke, sont vi i går befarade; splittrade ståndets majoritet, utan snarare tycker bafYa varit efter omständigheterna väl beräknadt. Den kufvudsakliga anledningen till segern torde dock böra tillskrifvas den omständighe: ten, att centern, hvilken bestod af såväl äldre som, yngre. ledamöter af ståndet, hvilka ifråän icke egde något enskilt intresse, föredrog att förena,sig om ettförmedlingsförslag, hvilketilemnade ngn om sträckningen norr eller-söder om Mälaren öppen; hvaremot södra bånheng anhängare synas. hafva varit så. säkra TR Rn a a a tin.