Ehuru ännu åtskilligt kunde vara att tillägga till närmare förklaring af den här framlagda planen och till-förebyggandeaf.de missförstånd och invändsingar, som deremot möjligen kunna göras, måste döck insändaren, till undvikande af allt för stor vidlyftighet, låta bero vid det redan sagda. Ty att invändningar skola göras. emot det. här framstälda. förslaget anser insändaren allt för troligt, likasom han å sin sida är fullkomligt öfvertygad, att de utan särdeles svårighet. kunna på ett tillfredsställande sätt besvafas... Bland annat, som kommer att anföras såsom skäl emot insändarens förslag, blir förmodligen äfven den omständigheten, att någonting liknändö förut varit.is Sverge försökt, men utanvatt lyckas. På sammå gång insändåren härmed antyder, att denna omständighet ingalunda varit honom obekänt, vill han i korthet angifva skälen till att den, enligt insändaröns uppfattning, för öfrigt fullkomligt riktiga idn måste i utförandet misslyckas. Dessa voro nemligen: att räntan bestämdes allt för låg.i förhållande till den då allmänt gätgse räntefoten; att obligationerna stäldes ; på: sårlåga valörer. (ända tilll rdr 50:öre mb), att det fordrades. en längre-ctidrymd. för: att räntan skulle kunna uppgå ens till så stort belöpp; att den verkligen kunde utbötalas, hvaraf tiaturligen följde, satt dessa obligationer (hvilka ej voro andra än de bekanta riksgäldSsedlärne i deras ursprungliga form), i: sjelfva verket. blefeo för de flesta innehafvarne icke räntebärande -sedlar: Detta allt, i förening. med .den, omständigheten, att de: utgåfvos i ojemförligt.större myckenhet än som motsvarade deras egentliga realisationsfond (det årliga skattebeloppet), skulle nödvändigt hafva till följd; att de föllo i värde, hvilket naturligtvis ännu mera blef fallet då det, redan efter två år från det de började utgifvas, stadgades, att någon ränta å dem icke vidare skulle ega rum, hvarmed de alltså helt och hållet antogo naturen af kreditsedlar, som icke motsvaras af någon realisationsfeond. . :