Article Image
TIVIKELS BLAHUCIS BG TEINCHSOURG BOT träde för öfverläggningar rörande jernvägsfrågan är fortfarande det, som i första rummet tager allmänbetens uppmärksamhet i anspråk: Debatten erhåller ett: dubbeltintresse, dels genom den stora och framtidsdigra fråga, som behandlas, dels derigenom, att man för första gången ser de särgkilta riksstånden förenade till en grundlagsenligt och officielt rådplägande riksförsamling, der hvarje riksdagsman kan inför hela representationen uttala. sina åsigter och sin erfarenhet, och der det uttalade ordet sålunda synes ha flerdubbelt större. vigt och betydenhet än i de särskilia ståndsplena. Debatten i går afton öppnades af hr W. F. Dalman, som i ett -längre anförande ut talade sig emot de åsigter, som gjort sig gällande hos statsutskottets majoritet. Talaren reducerade de meningar och sträfvanden, som göra sig gällande i jernvägsfrågan, till tre särskilda fraktioner: den första, som alls icke vill ha jernvägar, emedan de aldrig kunna bära sig i vårt land; den andra, som vill ha jernvägar till hvad pris som helst, emedan de skola liksom genom ett-trollslag höja industrien och välmågon samt skapa kapitaler; den tredje åter (till hv:lkenj talaren sjelf hörde), erkänner jernvägarnes nödvändighet och den kraftiga inverkan de skola utöfva på vår utveckling, men gör sig inga sangviniska förhoppningar om deras trollkraft, och vill, att man skall handla icke såsom i ett feberrus, utan med öppna ögon samt full sans och beräkning. Talaren ansåg antagandet redan nu af ett helt gigantiskt system om 153 mil, af hvilka 60 vore: högst ofullständigt eller sna rare allsicke undersökta, vara ytterst opraktiskt. .och vådligt. Ingenstädes i den öfriga verlden hade någonsin en statsbana hlifvit beslutad utan att de mest fullständiga undersökningar föregått och nödiga upplysningar af alla slag blifvit inhämtade. : Att pågrund af en så löslig motivering och med ett sål obegränsadt förtroende till en enda mans utar nörmare: undersökning uttalade omdöme och till regeringens lösliga pröfning deraf, meå ens kasta sig in då den mest kolossala skuldsättning vore lika oförståndigt som obehöf ligt. Talaren utvecklade derefter de politiska skäl, som talade emot ett stort jernvägsnät af statsbanor, med en stor af staten aflönad och af regeringen beroende embetsoch tjenstemannatår, o. 8. v. Han önskade att under nösta statsregleringsperiod 22 millionc: skulle. användas, dels för att fortsätta Göteborgsbanan genom Vestergötland in i Nerike. dels för att bygga jernvög från Stockholm till.Upsala. : ;För detta ändamål borde i första rummet :statsinkomsternas öfverskott användas och hvad derutöfver behöfdes upplånas genom riksgäldskontoret, som dervid borde följa metoden af allmän täflan, utan att annat vilkor på förhand uppstäldes, än att lånen skulle levereras i redbart mynt, helst Id, att successivt indragas genom vexlar på Amsterdams, Londons och Hamburgs börser. Icke öfver jernvägsfrågan i sin helhet, utan särskilt öfver stambanans dragning genom Små!and yttrade sig den följande talåren, Gustaf Johansson från Kronobergs !än. Han ansåg--det bögst olämpligt, -att stambanan skulle från Götaström till Ljungby ock derifrån till skårskå gränsen gå gefiom den oländigaste och ofruktbaraste delen af Småland, då riktningen åt Helgasjön oca Wexiö varit den naturligaste, så väl med afseende på landets beskaffenhet; som för blifvande kommunikationåliniet till småländska Kusten ssmt Blekinge. Hr S. von: Troil instämde deri, att ingen svensk provins vore så högligen i behof af jernvög som Småland, men delade deremot ej Gustaf Johahtsons årigt om nödvändigheten af att draga stambanan öfver Wexiö. Fahlköping-Jönköp:ngsbanan vore af den största vigt, emedan den största utsigt vore att medelst densamma alla de sydligaste provinserna svart skulle kunna få kommunikation både med Göteborg och Stockholm, och emedan densamma äfven finge en politisk betydelse såsom en transitoväg emellsn kontinenten och Norge. Utan tvifvel skulle sasart en jernväg komma till stånd mellan Ljusgby och Wexiö, såsom en del af den stora tvärbanan mellan Hslmstad och Kalmar. Lagadalen vore den sträckning, som mindre än kanske någon annan af alla dem, der jornvägar vore i fråga; företedde svårigheter för en sådan anläggning. : Hvad anginge valet. af Malmö såsem ändpunkt för södra stambanan, så vore det högst lämpligt och redan af erfarenheten rättfärdigadt. Talaren meddelade åtskilliga uppzifter, för att visa, att trafiken mellan Malmö och Köpenhamn endast undantagsvis blir afbruten om vintern, att städerna Malmö och Lund gjort ganska betydliga uppoffringar för bangårdar och jernvägarnes dragning öfver dessa städers områden, samt att jernvägen mellan Malmö och Lund redan haft en trafik och lemnat resultater, som vida öfverstigit den förväntan man på förhand gjort sig, hvarvid dock bör märkas, att talaren förklarade gig icke kunna lemna någon garanti för tillförlitligheten af de sifferuppgifter; som företrädesvis skulle vara talande. Hr Rydin sysselsatte sig förnämligast med frågans finansiella sida, och hade förtjensten att i afseende, på densamma antyda några nya synpunkter. Han trodde att banornay om de än böra byggas af staten, ej derföre behöfde af henne förvaltas och exploiteras; ansåg billigt och rättvist; att invånarne i de orter, som af jernvägarne gerfomskäras; bidroge, i mån af afståndet från banan, till betäckande af den brist som kan uppstå om rörelsen möjligen icke gäldar drifskostnaden; trodde statens ränteutgift-förrjernvägslånen kunna minskas till en tredjedel, om man toge sin tillflykt till utgifvanden af. räntefria kreditsedlar, tör hvilka den upplånade summani silfver skulle utgöra den kontanta valutan. Sökande uadanrödja farhågorna för bristande tillgång på

6 juni 1857, sida 2

Thumbnail