erg — i tar tr NE re NR ARN och till suppleant kofferdikaptenen Lindström. — Stockholms läns hushållningssällskaps som marsammanträde kommer att ega rum den 3 instundande Juli å Kaggeholms egendom i Eckerö församling. — Vid inom svenska skogshushållningssällskapet i går å börser härstädes hållet sammanträde, som bivistades af ett större antal personer från olika landsorter, afhandlades, berättar Dagbladet, åtskilliga för skogshushållningen särdeles iötressanta ämnen, hvar: om närmare redogörelse snart kommer att inflyta i hr Bergelins Tidskrift för landtbruket och dess binäringar,. Vid härefter förrättadt val till styrelse för det kommande året utsågos: till ordförande friherre W. F. Terstueden, vice ordförande brukspatronen Th. Bergelin, sekreterare häradshöfdingen Th. Elfstedt, skattmästare läraren vid brukssocieletens skogsinstitut L. W. Obbarius samt till ledamöter assessorn C. L. Obbarius och jägmästaren J. Arpi. Nästa sammanträde kommer att hållas här i Stockholm i. Juni månad nästkommande år, — Med ångfartyget Raketen afgingo från Kalmar den I dennes 180 emigranter, de flesta från Hvetlandatrakten, för att öfver Lybeck afresa till Amerika. — Den af K. M:t, enligt generalorder af den 6 sistl. Mars, anbefalda 5 veckors expedition med skärgårdsfartyg bar i går på morgonen mönstrat och från flottans -härvarande station afgått.. Expeditionens chef är kommendörkapten A. Egerström. De i expeditionen deltagande fartygen utgöras af: chefsartyget Tycho; kanonångsluparne Hogland och Svensksund, å hvilka äro kommenderade såsom chefer: å den förra kaptenlöjtnant Kreuger, å den senare premierlöjtnänt Fries ; känonsluparne Gauthe, FEagil, Torgny och Göthe, å hvilka fartyg äro kommenderade: kaptenlöjtnant Martin samt sekundlöjtnanterne Koskull; Broberg och Malmberg; en bataljon. kanonollar, å hvilka äro kommenderade dels såsom divisions-, dels såsom plutonchefer: kaptenlöjtnant Hjort, premierlöjtnanterne Lewenhaupt, Boy samt sekundlöjtnanterne De Champs och v. Horn, samt för öfrigt å fartygen underofficerare: Såsom chefens adjutant är kommenderad sekundlöjtnant Oxenstjerna. Besättaingens antal å samtliga fartygen, inberäknade officerare, underofficerare, maskinister, maskinistlärlingar, timmermän, hornblåsare, kanonierer och båtsmän, utgör omkring 500 man. Såsom expeditionens Tiäkare äro kommenderade: med.kand. M. Forssberg och med.-fil.kand. A. R. Christiernsson.Enligt K: M:ts särskilda tillstånd medfölja premierlöjtnanterne i norska flottan Johansen och Ihlen, den förre marintygmästare och den senare assistent hos norske skeppsbyggeriinspektören, å kanonångsluparne Svensksund och Hogland. CV t ; — Igår afton ankommo hit ifrån Göteborg genom: Göta kanal tvenne öppna båtar, något större ån de s. k. Kullbåtarne, som gå mellan staden och Djurgården. Båtarne äro bygda af jern vid hr Keillers mekaniska verkstad i Göteborg, och hvardera försedd med en högtrycks-propellermaskin af 5 hästars kraft. De äro bestälda af ett bolag i Helsingfors och ämnade att gå: mellan staden af samma namn och Sveaborg. På lugnt vatten göra de en bastighet i farten åf emellan 9 och 10 knop: — Apotekaren Hornung har i dag inför magistraten blifvit utsedd till ledamot af ofrälse ståndspersonsklassen uti innevarande års bevillningstaxeringskomite. — Kalkbruket Limhamnen, i närheten af Malmö, har i dessa dagar blifvit försåldt till handlanden N. G. Löhr för 110,000 rdr rgs. — F. d. slagtareembetet.i Stockholm tillÅ tännagifver, att från och med den 30 Maj priset å oxkött blifvit höjdt till 20 sk. pr skålpund eller 8 rår 16 sk. pr lispund. — En korrespondens från Kristiania till danska. tidningen Faedrelandet innehåller följande betraktelser öfver några vigtigare storthingsärenden, som dels röra Sverge och Norge gemensamt, dels sistnämda land särskilt: Den: andra bebådade mellanrikslagen, nemligen angående svenska stämningars samt bötesoch civila domars gällande kraft i Norge, har inkommit såsom Å kongl.. proposition till. storthinget.. -Opinionenanses -Ji allmänhet våra mindre gynsamt stämd för en sådan lag, dels emedan dess nödvändighet icke vunnit ällmänt erkännande, och dels emedan den rådande olikheten i båda rikenas rättsförfattning för närvarande gör enhet i! detta hänseende föga önskvärd. Resultatet af den unionella försvarskomitöns arbeten har af vorska regeringen förordats till konungens bifall såsom grundval för de förslag, som framdeles komma att framställas för hvardera af nationalförsamlingarne i afseende på försvarsväsenlet. Saken har, så vidt man vet, ännu icke förevarit till slutlig behandling inför konungen i svenskt och norskt statsråd, och krigsbudgeten har redan till en del blifvit genomgången af storthinget. Det blir således god Å tid att taga förslaget i öfvervägande till nästa gång, och högstönskligt vore det, om försvarsplanen då icke blott komme att omfatta halföns tvenne riken, utan hela den skandinaviska norden, eller, med andra ord, att ett försvarsförbund då kunde vara afslutadt samt genom högtidligt antagande af de tre nationalförsamlingarne få folkelig stadsfästelse. Så vidt man kunnat erfara, hafva.de i svenska tidningar förekommande antydningarna, att vår konung lifligt intresserar sig för åvägabringandet af ett sådant förbund, hvilket icke tyckes vara någon omöjlighet mellan brödrafolk, vunnit allmänt bifall i båda rikena, eller; törhända rättare uttryckt, börjar man biifva allt mer och mer öfvertygad om nödvändigheten af en trofast sammanslutning -till försvar för nordens integritet och oberoende. Under behandlinIgen af marinbudgeten på storthinget framhölls också det unionella syftemålet såsom afgörande för en I förhöjd bevillning. . . . Uti de inre angelägenheterna har storthinget mest betecknat sin verksamhet genom runodliga bevillningar till kommunikationsväI sendet i alla riktningar; till ångbåtsfarten på de Å vestanfjeldska och romsdalska fjordarna, till under-Å båll af telegrafen och dess utsträckning till Bergen, I Romsdalen och Trondhjem (telegrafbudgeten uppgår till 106,750 spd. årligen), samt till kanaler och vägar, hvilken sistnämda budget ännu ej är afgjord. Grundlagsförslagen om inskränkning i köpstädernas valrätt till storthinget och om odelsrättens upphäfvande erhöllo icke den i grundlagen föreskrifna röstÅpluralitet. Fråga har varit väckt om odelrättens inÅ skränkning till de större landtegendomarna och utvidgniog af de nu för denna rätts förvärfvande och utöfningfaststälda preskriptionstider. Det skulle emellertid föga stämma öfverens med grundlagens anda och vår samhällsutveckling i stort, att en dylik yttre åtgärd till upprättande af en landtaristoI krati beslötes. Att sådana förkänningar åtskilliga I gånger och från flera håll gjorts, vittnar emellertid om, att den gamla aristokratiska anda, som herrÅ skade hos förfädren, icke helt och hållet försvunnit TS under den sedermera skedda borgerliga utvecklingen., UTRIKES.