Aftonbladet – 19 maj 1857, sida 2

diplomatiska förhandlingar fördes skriftligen, och sålunda blott underskrifter erfordrades af br Michel!sen såsom provisorisk utrikes :inister, så vore ingenting alt snimärka deremot, att man pålagt den hedervärda och i politken obevandrade marinmistern elier nigoa anugn blott och bart fackminister detta besvär Men utom de noter, depescher och inetruktioner, som skriftligen skola affärdas till utlandet, måste även -oupphörligt -muniliga xeddelanden och förhandlingar ega rum med fjämmande, makters sändebud; och till att på dyhkt sätt representera den danska regeringen och på ett fördelsktigt och öfver!ygande sätt framställa dess politik, anser FaeSrelandet marinministern alldeles olämplig. Ett sådant värf skulle snast kunna utföras i en: bland de ledamöter i kabinettet, som hittills ha ledt regeringens allmänna polit k och, som framgent skola fortfara att genom statsrådet styra Danmarks förhållanden till utlandet. Det ligger derfrre nå. ooting kla: iervärdt och nedslående deri, att hvarken den. nye konseljpresidenten ellfr finansmin stern Anå:eeller inritesmwinistera Kricger haft mod att antingen tillsvidare, i förbi else med den portfö!j de redan ha, elier ock: definitivt öfvertaga utrikes-portfö jen. Berlingske Tidende, som är en trogen anhängare af hvarje ministår, uttalar sin stora belåtenhet med den organisation ministeren erhållit, och samma blad, som ännu helt nyligen var Scheels trogna organ, är nu mycket ö:tjust öfver at: hans motståndare för ögonblicket kommit på någorlunda fast fot. och kom mer med en förmaning om fullkomlig har moni, ej blott i ord, utan i verkligheten,, hvilken det rekommenderar såsom af sllerhögsta vigt, ända ifrån konungen och mini strarne till de dirigerande departementschefterna. För öfrigt meddelar Berlivgske Tidende en officiös bekräftelse derpå, att det holsteinska partiet, när hr Hall vände sig till detsamma för att få minister för Holstein och i och med detsamma bana vägen till en lösning af den holstein-lauenborgska stridsfrågan, uppstälde såsom vilkor de punkter, som blifvit uppgifna i Kreuz-Zeitung, nemligen: 1) Holsteins och Lsuenburgs ständer skola erhålls villfälle att yttra sig öm helstatsförfattningen, för så vidt den angår bertigdömena. 2) Från de gemensamma angelägenheterna skola i alla händelser undantagas domänerna, i afseende på förvaltning, lagstiftniog och inkomster. 3) Helstatsrepresentatiooven skall vara grundad på de särskilta landsdelarnes lika berättigande. 4) Lösniogssumman för Sundstullen skall vära gemensam och kongl. sånktion skall förvågras åt riksrådsbeslutet om upprättandet af en Suadstullsfond. 5) För holsteinska ständerna skall framläggas ett nytt författningsutkast och bolsteihska ministern i detta hänseende få fullkomligt fria händer. 6) De af Scheel utfärdade författningsstridiga bestämmelserna skola framläggas för ständerna. 7) I de kongl. kassorna skall blott mottagas riksmynt; men :i afseende på bruket af penningar i rörelse man och man emellan skall icke vara någon inskränkning. 8) Amorterivgen af de holsteinska sedlarne skall upphöra. 9) Amnestien skall utsträckas till alla bittills från densamma uteslutna personer. 10) Antagandet af dessa punkter skall ske i statsrådet och skall kungöras för landet såsom kungligt löfte, i form af en proklamation. Det visar sig böraf; att den version oAugsb. allg. Zeitung gifvit: af de holsteinska junkrarnes vilkor var alltför beskedlig och medgörlig, liksom dessa fordringar vittna derom, att bemälde junkrar aldrig gå in på att erkänna någon annan helstat, än en sådan, i hvilken Holstein och :dess ridderskap iå en bestämd öfvervigt: och bli-herrskande, samt att alla de medgifvanden man. möjligen kan, komma att göra; för att söka förmå dem och deras stortyska skyddsherrar att finna sig vid en konstitutioriel helstatstörfattning, ewdast innebära en förspild: möda.