1011lanet Iranske immarlnininistern, aAamnmrerv amelin, Bathordens stora kors. Från Godahoppsudden förmäles under der 13 Mars, att enligt de sista underrättelserns I från gräasen kunde ett utbroit af fieatligheter med kaffrerna svårligen, undvikas. Msd anledning af. storfurst Konstantins vistelsei Frankrike och hans tillärsnade bygök läfven i Eagiand, bar. Times eu artikel; Hvarit blamd arnat yttras: i Likasom tär närvarande god:herravne efter jegtsäsongen, si sammankomima nu Europås Nimroder efter ded stora jagten på Krim för att tillsarämkös i språkas frid; bese och visa hvarandre sina gevär oci ji hundar, rådslå om sina sya konstgrepp och ömseaidigt tillspörjzx hvarandra om ett och annat. Stor. : fursten föl;sr såsom en allvarsam man af facket, exemplet af det ryska rike:s grundläggare, heil!) ken icke blott förde en tumstock utan äfven en tim: mermansyxa på, våra varfa Såsom en, nation af ifriga spoftsihen; Skeom ett folk, som städse måste haj: ett måls för ö one och alltid afpawmar medlet efter lJandamtlet, kunna vi icke undgå att inspektera det sätt, varpå siorfarst Konsiantjd beser uttandet.. Vil: kunna icke afhålla oss från alt känna sympati för I hads studiör; och lika,litet synas franswännen konna : det, Han har , funnit. vägen till .deraa.hjertan. I: sjelfva. varkes är det alldeles. hänförande att se alla : 2ggor blandade. om hvarasdrea, att höra nations): hymaerna i vexelsång, medan Ryssland och Frankrika, ochsnart äfven England, stå tillvammbans i enj. grupp, pröfva hvarasdras våpen med veionsköpligt och vänskapligt! intress6 och utbyta nybsiga viakar ) för kommande tillfätlen. . Är icke detta ed Iefvande bild deraf hard lejon och oxe, varg och låmm ligga : fredligt vid hvarandras sida? Dat. faller oss likväl en kuriös tanka. in., Hvar är villebrådet för eder. jagtiust? Hvar är den jagtmark, I harrar jägarebröder, för hvilken I så hurtigt och wuntert putsen edra gevär? . Villebrådst är -myeket ädelt — en af -er j sjelfves Två skola jaga, skjuta, fånga eller tillintetgöra den tredje; och hvilka som blifva jä: garne, hvilken villebrådst, kommer tiden att utvisa. Denita betraktelse förlänar storfurstens besök i Eogland ett särskildt intresse. Likväl unna vi, för vår del, af allt hjerta storfursten att.fåse allt hvad som finnes att se i England. Han får icke se en så praktfull hufvudstad, som våra grannar hafva att visa honom; man skall icke still bans ära tillställa sådana fester och. möjligtvis icke lika ifrigt biträda honom vid hans mätningar; men det finnes ingen fredlig uppfioning, som ej England gerna och med stolthet szall visa honom. Deri består i sjelfva verket vår krigskonst. Om storfursten vill veta, hvaraf det kommer sig att vi fört kriget med så stort eftertryck och framgång, samt varit starkare vid dess slut än vid dess början, så skall han finna, att våra krigiska hjelpkällor mera ligga i folkets välstånd — i dess fullkomliga frihet och. ofjeitradeföretagsamhetsanda — än i någon organisation till skydd eller anfail. Han. skall finna, ati vi i ordet: egentliga bemärkelse äro en militärmakt, derföre att vi mera söka fred än krig, under det.att hans lands svaghet har legat i dess eröfrarelynne; och dess enkom:på krigiska ändamål beräknade orgadisation. Storfurstens besök vid Frankrikes hof och skeppsvarf fägnar oss. Naturligivis veta vi, att. Ryssländ: hellre ville hafva Frankrike till bundsförvandt än till fiende, samt att Frankrike af de aldra vanligaste politiska skäl uppbjuder allsin förmåga att visa sig artigt mot sin kejserliga gäst. Detta är verkligen solkiart för oss. Vi veta det oaktadt; att vi hvarken hafva marinhamnar eller kungliga praktskådespel att visa Ryssland. Vi hysa bvarken någon fruktan för Ryssland såsom fiende, eller någon särskilt önskan att få det till bundsförvand:; men lifligt önska vi att få se det mera ohejdadt kasta sig in på civilisationens vädjoban. SVicönska att med Ryssland få utbita icke-rätt och-slätt tankar om militärisk lycka, utan ider om fredliga framsteg. I denna mening skall Ryssland: finoa en broder och bubdsförvandt i EngJand ånhu mer an i Frankrike, som ännu dyäljes i ett missiänksamt prohibitivsystems vagga. och lindor. Vi vilja hvarken hafva Ryssland till fiende eller. bundsförvandt, utan. helt enkelt till granne; och om Ryssiand femtio år härefter vill vara af större värde såsom-fiende eller hundsförvandt. än nu; så gjorde det klokt uti att lägga detta råd på sinnet. TYSKLAND. Hannover. En märklig injuriesak har pyigen blifvit afdömd. vid-de hannoverska domstolarne, — Rättegången fördes mellan koxun.ea af Hannover och en ung bonde vid 18 irs ålder. Saken förhåller. sig som följer. Pör någon tid ssdan insatnlades bidrag till ett morument åt den aflidne kKonutg Erast AV gust, och nämde borde anmödades att delsga uti subskriptioren,. men vägrade, i det I han anmärkte att Erast August: aldrig. gjorde) ågot. .godt,.så, vidt han-ej varit nödsakad ertill, och: att -han således ej gjort sig förjent af någom munssvård. Ditta yttraede om till koHungewi örom, och demme blef så förbittrad deröfver, att Han gaf Betallning att ösden skulle ställas under kriminelt åtal. Denna bafallning kunde, emellertid icke, eferkommas; emsedan-bondens yttranden icke oro, af dem natur, ast,derpi kumde-grundte :a offentlig, snklsgelss; oohsdå konungen blef inderrättad. om att. domstolarne otvifvelaktigt kulle vägra upptaga en dylik sak, beslöt.han aställa en privat rättegång mot bonden. Detta nötte naturligtvis ej nägot hinder, och nyli1 afkunrades domen1 detta mål. Bonden : ömdesatt i böter erlägga 100 thaler. j ÖSTERRIKE. Den redan på telegrafväg omförmälda amnesti, som kejsaren af Österrike den 9 dennes utfärdat, gäller alla hans icke italienska unlersåter, hvilka för högförräderi, uppror o. 8. s. befinna sig i fängelser De: denna kategori dlhörande undersåter, som flyktat till utlantet, äro icke benådade. SPANIEN. Spahska regeringen skall hafva fått i sina änder åtskilliga. papper rörande karlistersas ämplingar, så, yäl inom som utom Spanien, svilka skola mycket blotiställa ex viss hö person. Dessa papper Kafva blifvit öffergina till; Madrid af drottningens. moder, onkeIrottningan Maria, Christina, som-allra: först enom påfliga regeringen fått vinkar om uniovisternas stämplingar: uti Röm, Neapel, Paris ;ch Madrid, hvarefter hon inblandat sig uti örhandlingarne; såmt med; mycket slughet ragt sekerna.-derhän, att-bow fått. uti sina nänden de vigtigaste Hindlitgar röramde de ämplingar, som förebafts afodet parti, hvilet arketag RÅ planen, att, uppsätta. Don: Car08 sOR ja paniens tron. Sedan dernedrottingens list lyckats, och Hon hade de för Mömans vända upptäckande. erforderliga. I okumanterna i sina händer, förklarade Maria Christina det urionistiska partiet, att hon fann planen allt. för absolutistisk, att hon alltid arit konstitutionel (1), samt att drottni Jan N sälla möjligen -änmsu kunde bikomma manliga )o röstarfvingers hvatigenom hela fusionsn skulle: PPS ATTAN ER FS nt tr mt AF KR RAR vg —— sg