Aftonbladet – 14 maj 1857, sida 2

för småstaden har att erbjuda, vare sig i lärda och vittra yrken eller inom embetsmannaoch affärslifvet. Att Upsalatidniogens djupaste bekymmer ieke härrörer från omtankan om universitstet och dess vetenskapliga intressen, förråder sig helt naivt i den oförstilda klagan, att universitetets flyttning skulle sruinera Upaala. Vi tro sej, att universitetets flyttning skulle medföra alldeles devna verkan; men, äfren om så skulle vara, vore det väl billigt undertrycka universitetets egen och hela fäderneslandets fördel derföre, att en landsortsstad derigenom så småningom upphörde att åtnjuta de tillfälliga oeh konstgjerda rmåner den förstått att redan under långa Höör göra sig af universitetets dervaro? Upsalabladet ofdar ock om den likgiltighet, med hvilken Aftonbladsförslagets om akademiens flytt: ning blifvit der på platsen -:emottaget. Om denna likgiltighet och om sannfärdigheten af vittnssbördet derom kan läsaren döma af innehållet och tonen i ny siterade numer och andra dylika utgjutelser af Uppe ie Trituins kan komma att gå, står väl Döva wi fänn i vida fältet. Dock tro va och mera dor öres Sa för någon tid sedan. Den uppmärksämus.. . vuonit redan vid den riksdag, der den för försa gången blifvit väckt, är ett synnerligen märkligt tidens tecken. Att till och med universitetets eget riksdagsombud, profersor Carlsson, med sitt upplysta och redliga tänkesätt, efter hvad vi här tro oss veta, iastämmer i yrkandet på universitetets flyttning, vittrar mer än nåjot annat om hvad klockan är slagen. Mot förslaget om-denna af själfva förnuftet och det praktiska behofvet. förestafvade flyttning kan man göra motstånd vid en riksdag, möjligen vid en oeh 20nan, men en särdeles låogvarig motståndskraft jar icke tänkbar: te hane e,