Aftonbladet – 11 maj 1857, sida 2

Article Image
etiftningsfrågorna (religionafrihetafrågen likvil naturligtvis undantagen). Man saknar således icke anledningar att vänta, dett. ex. jernvägsfrågan der kommer stt behandlas med mera sans, återhållsambet och klok beräkning, än möjligen i något anvat stånd, hvartill väl äfven till en del får anses bidraga, att denna fråga icke berör det högvördiga ståndets hvarken privilegier eller persenliga intressen. Kasta vi derefter en blicz på borgareståndet. hvars majoritet under de föregående riksdagarne allisedan 1834 utgjort den egentliga kärnan inoga representationen, så har det under denne riksdag visat allt för märkbara symptomer till en splittring, som i sina resultater kan blifv: ganska vådlig, kanske mindre i politisk, mer fasimer i finansiel riktning. Det gamla. oppositionspartiet hade vid början af riksdagen en afgjord öfvervigt och tillsatte utskotten; men dermed tyckes också dess välde hafve slutat, då det uppenbarligen dels söndrat 8s inom sig sjelft och dels, för ut: behålla öfver handen, måst koalisera sig med sin ytters motsats, eller reprezentanterna af skråintresset. Vi lemna nu derhän undersökningen om de egentliga orsakerna till detta förbåliande. Et: faktum är det ändå, att det yngre, utan tvifvel i många stycken, såsom t. ex. i ar seende på tullagstiftningen, kommunalförfa::ninga:ne, undervisningsväsendet, hemrmans klyfpingen o. 8. v. liberala partiet, beståend: af pluraliteten bland de nyvalda riksda männen, nu vinner allt mer och mer terräns. För detta parti synes likväl det industriella och det meteriella frsmåtskridandet utgöra de förnämsta målet. Likasom Robert af Nor mandie, sjunga dess koryfer, åtminstone statsutskottet: pengar äro idel chimerer,, och ingen vet huru långt denna yrsel kan föra. Nekas kan likväl icke, att bäde talang och djerfbet stå dem till buds. I och för sj; sjelfva äro de visst inga hofmän, d. v. s. cr göra intet för att behaga hofvet. Men me; kan befara, att de icke desto mindre i må: fal! möjligeh kunna komma att gå dess ärenden, hvilket i resultat blir nästan detsamma. Jernvägar, ju flera ju bättre, utan afseend. på hvad de kosta det allmänna; statslån och statspapper för hvilket pris som helst — se de: dessa herrars Ilbondocano. .Ännu betänkligare och oförklarligare viss: sig i närvarande stund ställninger inom hedervärda bondeståndet, äfven der med bufvudsakligt afseende på jernvägsoch satslånsfrågorna. Ifrån att vara till en ytterlig gra: försigtiga och motsträfviga, hafva representanterna för Sverges skattdragande allmoge. åtminstone i statsutskottet, vi tro endast med ett enda undantag, visat sig till en förvånan de grad medgörliga och votera utan hejd den ena millionen efter den andra att upptagas genom lån. I sanning en sällsam förändring, när man tänker på förra tider! Partierna ärc fördelade i två så skilda läger, att de knapt kunde trifvas tillsammans den 1 Mej. ehuru ett slags försoningsfest vid slutet ai den dagen lärer blifvit firad på Kongl. Djurgården. Söndra, och du skall befallan, söger ett gammalt ordspråk, och det är verkligen fara värdt, att denna taktik kommer att vinna framgång i bondeståndet. För ett eller annat decennium sedan var det hofvets utskickade som drefvo spelet. Nu tyckes det vara de rika, mäktiga Jernvägsintressenas representanter, som åtagit sig bestyret och som lyckats vinna ett verksamt biträde af en gammal känd skrifkunnig vän, som vid de fyra föregående riksdagarne inom bondeståndet sått och gält för ett orakel, emedan ha ;klädt sig skepnaden af den ende sannskyldig: försvararen af allmogens intressen; densamme som först genom sin radikala öfverdrift gjor: en förståndig lösning af reprsentationsfrågan omöjlig, som sedermera vid förra riksdagen i konservativ riktning ledde eller rättare missledde bondeståndet i bränvinsfrågan, och som nu synes hafva tagit Ericsonska jernvägarne på ett slags entreprenad, för att i skenande fart öfverföra bondeståndet direkte till Kanaans land. Sådan är, i korta drag tecknad, ställninger inom riksstånden för dagen. För morgonda sen vilja vi icke ställa. något horoskop. Men det torde vara skäl att utsäga ett Gif akt. innan det blir för sent.

11 maj 1857, sida 2

Thumbnail