Aftonbladet – 8 maj 1857, sida 2

för att på parlamentarismens grund rädda och återevtfra af de komprometterade feodala privilegierna hvad som möjligtvis kan räddas och återeröfras, bidraga de, till hälften omedvetet cch mot sin vilja, att befästa det af dem för öfrigt hotade systemet. Sålunda samlar stats-framåtskridandet både vänner och fiender under sina fanor, och menciskorna bereda, genom sträfvandet för sina egennyttiga ändamål, dess slutliga seger. Den slipade skolastikera Stahl, med sina advokatoriska junkerliga tendenser och den mera snillrike än med stindt förstånd begålvade Gerlach förlita sig på sin slughet samt vilja öfvetlista försynen och verldshistoriep. Men — för att begagna ett oförgätligt uttryck af Shakespeare — de spela endast narrar med tiden; under det de vises andar silta i molnen och drifva gäck imed dem: Då emellertid hvarje historisk kontrast af detta slag har en komisk sida, så kan man åse dessa herrars konstitutionella metamorfos med samma känslor som de britiska reformvännerna måste hafva rönt, då Robert Peel, i spetsen för tories, arbetade för sina fordna motståndare. Så långt hafva dock ännu icke våra tories kommit; de förhålla sig tillsina engelska förebilder ungefär som dessa förhöllo sig till patri cierna under Roms lyckliga dagar; men den ställning de intagit saknar dock icke intresse. Emellertid bar spänningen mellan ministören och berrehuset uppnått en hög grad af förbittring. Den 1 Maj hade häftiga ord yttrats uti denna kammares session. Under debatten om saltskatten hade nemligen tvenne af husets medlemmar yttrat några ord rörande den treåriga tjenstgöringstidens återställande, hvilka kommit till krigsministerns kännedom genom hörsagor och tidningsartiklar, emedan han ej var närvarande vid debatten. Uti sessionen den 1 Maj förebrådde ministern derföre med hetta de talare, hvilka fält nämde yttranden; och sade, att Preussen skulle genom desamma blifva nedsatt titomlands, och hela saken framkalla löje vid de främmande hofven. De anfallne herrarne försvarade sig med kraft, och husets president understödde dem. Kort derpå försäkrade en person, som står: hofvet nära, att krigsministern svårt komprometterat sig genom sitt yttrande om de främmande hofvens löje, och att han torde inom en viss tid nödgas nedlägga sitt embete. Detta är dock icke allt. Ministeren erfor plötsligt, att herrehusets medlemmar beredde sig att lemna Berlin, för att omintetgöra husets kotnpetens att fatta beslut, samt derigenom faktiskt förhindra antagandet af yrkesskatten och afgiften på aktiebolag, hvilka i dessa dagar antagits. af andra kammaren. Presidenten, furst Hohenlohe,skref derom till ministerpresidenten och begärde upplysning om huru snart sessionen skulle blifva afslutad, så att han kunde be döma, om det lönade mödan att inkalla de frånvarande medlemmarne. Hr:v. Manteuffel : svarade, att han ej kunde -med bestämdhet -uppgifva terminen, men protesterade. försin. del. mot tanken, att det med så många rättigheter gynnade herrebuset icke skulle städse vara beredvilligt att uppfylla sina plikter. Derpå kallades furst Hohenlohe till audiens hos konungen å Charlottenburg. H. M:t emottog honom med orden: Herrarne vilja alltså göra huset inkompetent-att fatta beslut? -FHohenlohe gaf ett nekande svar, och utfärdade derefter, i följd af konungens föreställningar, ett cirkulär till de medlemmar af huset, hvilka ännu voro qvar, och som derefter skriftligen förbundo sig att qvarstanna. Men yrkesskattens antagande uti herrehuset är ännu icke betryggad genom detta steg, emedan kommissionet förkastat de Vigtigaste paragraferna af propositionen rörande densamma. Ministeren synes dock i denna fråga, liksom vid frågan om saltskatten, löjligt nog, sätta värde på,att dess skatteförslager blifva formligt förkastade. Rörande allt detta uppstod nu i förgår (den 2) uti en hemlig session i herrehuset en mycket liflig debatt, hvarvid hr v. Manteuffel och presidenten yvexlade bittra ord ined hvarandra. Presidenten yttrade en gång helt öppet, att han ginge ministeren så långt tillmötes som möjligt, men han ansåge sig böra värna husets ära. Slutligen afgåfvo v. Meding och hans anhängare ett utlåtande, hvilket uppfordrade regeringen att framdeles i rätt tid afgifva sina propositioner: : Jag anför alla dessa enskiltheter, hvilka de tyska bladen svårligen skola våga meddela utförligt och oförfalskadt, emedan de äro betecknande för den politiska ställningen och bidraga till att förklara den groende konstitutionella krisen. Det är äfven ganska kosteligt att påse, huru samma herrehus, hvilket skapades i kraft af kronans trängande önskan, trots den förra andra kammarens motstånd, redan visar sig alltför ohandterligt, för att låna sig till ett villigt verktyg uti regeringens hand. Embetsmannaskrået visar sig förbluffadt af denna uppenbarelse och vill ej tro sina egna ögon. På annar ort må man väl med Göthes Faust utrops: Die ich rief, die Geister, Werd ich nun nicht los. Så ser det nu ut i Berlin, och under sådana vind Åstötar skall Preussen upparbeta sig till konstitutionel lif. Under det att förut ett statsstreck varit möjligt och ingen skulle hafva med saknad sett sig om efte: den öfver bord kastade författningsbarlasten, är der emot nu tanken på ett dylikt förfarande ett nonsens Dagens nyhet är det väntade besöket af prins Na poleon, hvilken den 10 dennes kommer att här be svara prins Fredrik Wilhelms nyligen gjorda besök: Paris. Det är för drottningen icke särdeles ange nämt, att hon måste på några dagar uppskjuta der tillämnade resan till Dresden. Men besöket är i och för sig välkommet i högre kretsar. De feodala or ganerna, hvilka icke äro gynsamt stämda för der napoleonska familjen, meddela underrättelsen om prin sens väntade ankomst såsom en vanlig notis. Någor allmännare. förtjusoing för den höge gästen skal äfven icke förspörjas. hos den tyska befolkningen Min nästa skrifvelse torde; förmodar: jag, kunna med: dela er närmare underrättelse derom. : Far — K. M:t har, under den 6 innevarande månad, till kyrkoherde uti Mariefreds stac Ra SR ME MOUSE på Re LURAR