Aftonbladet – 8 maj 1857, sida 2

Fjerde brefvet. DENSAMME TILL DENSAMME. M.... den 20 Juni 1850. Läsningen har försiggått, min vän, och se här huru alltsåmmans aflupit. Men först måste jag tillkännagifva för dig... en oväntad framgång . .. en framgång ... nej, det är icke rätta ordet; nå, du får döma sjelf. Jag kom till middagen. Vi voro sex till bords: Priemkoff, hans fru, hans dotter, jag, en guvernant (en glåmig och obetydlig person), samt en gammal tysk, utstyrd i en liten brun frack, snygg, nyrakad, med milda, välvilliga anletsdrag, ett smålöje, som röjde att han var tandlös, utandande en lukt af cikoriekaffe, såsom i allmänhet alla gamla tyskar. Man presenterade honom för mig; det var en viss hr Scbhimmel, tysk språkmästare hos fursten X ----., granne till mitt värdfolk. Hr Schimmel står, såsom det tycks, i stor guast hos Vera Nikolajewna, och hon hade inbjudit honom till vår läsning. Viåto sent middag och suto:länge till bords; derefter kom promenaden. Vädret var herrligt. Om morgonen hade det regnat och blåst; men. mot aftonen var det lugnt. Vi gingo begge in på en öppen äng. En stor rosenfärgad sky höjde sig öfver oss; några streck af ångor, lätta som rök, tecknade sig emellänåt deruppå; en liten stjerna med ett glimmande sken visade sig och dolde sig ömsom i kanten af skyn; och litet längre bort syntes halfmånen på den rödaktigt azurblå himlen. Jag pekade på skyn för att göra Vera Nikolajewna uppmärksam derpå. Jan, sade hon, det är ganska Vackert; men se åt den der sidan! Jag vände mig om. En ofantlig sky i gråaktig färgton med röda kanter utbredde sig likt ett segel framför den nedgåonde solen. Det såg ut som en vulkan, hvars