Breflåda. 1. En insändare, som tecknar sig Dendrophilos, undrar, hvad det kan vara för en kines, sdm genom till Posttidningen och Svenska Tidningen k sända uppsatser visat sig vara besvärad af popplarhe på Strömparterren och föreslår, att de skola nddhnggas eller afstympas på midten. Den värde mån nen tyckes icke ha någon aning derom, att Strömpårterren med sina trädpartier utgör ea af Stoskholms vackraste putkter och ger en ökad effåkt åt den vackra vy, som slottet medi Norrbro och strömmen företer, samt att man i London, Paris och andra Europas hufvudstäder anser det-för en lycka att kunna ha några träd bland stenmassorna. På samma skäl, som denne man med sin kinesiska sniak ov önskar få Strömpaårterren förstörd, skulle Han .konseqvent äfven yrka att få rasera Logården, hvars trädoch buskpartier ju äfven skymma bort åtskilliga qvadratalnar af slottets muryta. Måtte dylika dåd aldrig kunna utföras!s 2. B. B. klagar i en insänd uppsats öfver priset på Svensk Författningssamling. På en sådan samling bör någon förläggarevinst aldrig beräknas, liksom den icke anständigtvis borde kunna vara föremål för någon spekulation, utan bör vinsten då staten sjelf ombesörjer utgifvandet, bestå deri, att lagar och författningar erhålla den största möjliga spridning. Insändaren tror, att i stället för 5 rdr rmt skulle 1 rår 50 öre riksmynt vara ett lämpligt pris för årgången. 3. En insändare har bett oss meddela följande: En författare i Svenska Tidningen, som kallar sig Birger Jarl hofrätts-och statskontorsvaktmästare har till deras lugnande, som frukta att vår sköna bufvudstad skulle i brist af befästningar blifva ett lätt rof för vår östra gratine, hänvisat på de flerahända verk, som hufvudstadens omtänksåmma och förutseende styrelse på åtskilliga ställen lå tit uppföra för att göra en öfverrumpling omöjlig. I första rummet — och ära den som ära bör — erinrar han då om det väldiga. utanverket på Fjäderholmarne, hvars passerande, i hans tanke, ingen fiende Järer våga, som ej är hufvudlös och följaktligen äfven näslös.: Gör han ett försök att kringgå denna farliga position och kastar landstigniogstrupper mot passet vid Skänstull och Arstaviken, mötes han, äfven om hän skulle lyckas att forcera dessa hinder, af ännu ett, de dubbla fästningsgrafvarne vid Gröna gatan, men detta skall också befinnas oöfverstigligt. För yttermera tryggbets skull påminner Birger Jarl dessutomom viktualiefästningen på Skeppsbron med sin lilla käcka besättning. Men märkvärdigt nog har han. på sin lista öteglömt ett ganska vigtigt verk, som till följd af sjelfva sin styrka ej borde undgått hans uppmärksamhet. Vi mena det maskerade batteri, som, tydligen i akt-och afsigt att taga fienden i flanken, blifvit anlagdt vid stadsgården, på några älnars afstånd från fönstren till de der belägna boningshusen, såmt just på det ställe af kajen, der de stora amerikanska fartygen bruka lägga till. Detta batteri är så mycket mindre att förakta, som det bör verksamt kunna understödjas af de båda groft bestyckade blockskepp, hvilka så väl sommar som vinter ses ligga der förtöjda. Si vis pacem para bellum, heter det. :Om du vill hafva fred, så rusta dig för kriget. Denne: visa grundsats oaktadt vågar insändaren dock tro, att dessa rustningar kunnå äntaga en för vår hufrudstads invånares helsa och trefnad under freder nindre mördande beskaffenhet, samt att de senare med nöje skulle offra den större grad af trygghet, som fter Birger Jarls, förmenande kan ligga i dess: rerk, och på köpet vara den styrelse tacksam, !son efriade dem från sådana skyddsvärn. : 4 En insändare skrifver, att de talande skä ör borttagandet af de godtyckliga gränsorna i afeende på afstånden i taxan för telegrafdepescher. vilka fraristäldes i onsdagens Aftonblad, föranledi len önskan, att de lika godtyckliga gränsorna i aleende på ordens antal måtte bortfalla. Ty hvar öre skal elegrafdepesch af 26 ord betalas; lika