Aftonbladet – 29 april 1857, sida 2

— Uppgift till svenska läkaresällskapets protokoll tisdagen den 28 April 1857, rörande sjukligheten i hufvudstaden under förflutna v ckan: Sjukligheten ökad, tämligen betydlig. Allmännast hafva förekommit: katarrher, frossor, diarrheer och halsfluss; dernäst: rheumatismer, skarlakansfebrar och lunginflammationer; mindre allmänt: smittoch vattkoppor; spridda fall af messling, kikhosta, strypsjuka, ansigtsros och påssjuka. — På serafimerlasarettet: sjukantalet för dagen 292, hvaraf 173 på afdelningen för invärtes sjuka; inkomne under veckan: fortfarande svåra lunginflammationer, rheumatismer och nervfebrar. — På garnisonssjukhuset: sjukantalet för dagen 178, hvaraf 105 på afdelningen för invärtes sjuka; inkomne under veckan: lunginflammationer, frossor, katarrher, nervfebrar och skörbjugg. — På provisoriska sjukhuset: sjukantalet vid. veckans slut 158, hvaraf 55 invärtes sjuka. -— På barnhuset: sjukligheten aftagande; samma sjukdomsformer som förra veckan. -— På barnsjukhuset: sjukantalet för dagen 38; inkomne under veckan: kroniska sjukdomar. — På Pro Patria: friskt. — På diakoniss-sjukhuset: sjukantalet 19; inkomne: frossa och lunginflammation. — På Stockholms stads och läns kurhus: sjukantalet för dagen 94, hvaraf 81 från staden och 13 från länet. Bland de fattiga: katarrher, lunginflammationer, frossor, febrar, koppor rheumatismer och diarrhöeer. — I fängelserna: några fall af frossa. nn — En vigtig, länge af behofvet påkallad och äfven af lagberedningen förordad reform i våra landtdomstolars organisation har vid denna riksdag blifvit föreslagen i en inom ridderskapet och adeln af hr Palmorantz väckt motion. Motionären föreslår nemligen. att i hvarje domsaga eller tingslag måtte antingen af K. M:t eller hofrätt förordnas er eller två tingsnotarier till förande och uppsättande af häradsrätternas sakprotokoll, emot åtnjutande af hälften af den för utgående domboksexpeditioner utfallande lösen.. Såsom motiver för detta förslag anföres dels olämpligheten deraf, att samma person förer protokollet och bestämmer beslutet, för hvilket protokollet ligger till grund, hvarvid en för öfrigt redsn nog vidstreckt makt kan missbrukag, dels att underdomares anseende för opartiskhet härigenom ännu mera skuile ökas, enär alla tvister om protokollets riktighet ej komme att röra honom, samt många rättegångar. som nu fullföljas på grund af dylika tvister, sannolikt skulle upphöra, och öfverrätterna sålunda i mindre rån, än nu är fallet, öfverhopas med besvärsmål; hvarjemte motionären åberopat de af lagberedningen för ifrågavarande reform anförda skäl. Emot den förändring i häradsrätternas nu: varande organisation, som med detta förslag åsyftas, torde invändas, att en betydlig minskning i domrarnes inkomster häraf blefve en följd, samt att meningsskiljakt:gheter vid proI tokollets uppsättande emellan ordföranden och aootarien lätteligen kunde uppstå, hvarvid den förres åsigt skulle kunna undertryckas, i fal! den senare, som för protokollet borde ansvara. ensam tillerkändes vitsord. Men om man, hvad den förra invändningen angår, tager i betraktande, att redan under nuvarande förhållanden till biträdens aflöning en icke obetydlig del af expeditionslösen måste användas, hvilken för öfrigt, att döma efter taxeringsuppgifter, ingalunda lärer vara så ansenlig, som mängden föreställer sig, hvad den senare åter angår, att det kunde stadgas, att domaren i afseende på sak-protokollet finge rätt att göra sin åsigt gällande, och notarien ej endast borde ansvara för memorialproiokollet, dock med rätt för part att af det senare, om haa så önskade, erhålla del, så synas oss dessa bär förutsatta betänkligheter ej vara af den vigt, att de böra lägga hinder i vägen för ett reformförslag, som i flera hänseenden är förtjent af ej mindre de rättsökandes och rättskipandes än de lagstiftandes uppmärksamhet.