Marmorlejonet från Pireus, Inscription runique du Piree. — Marmorlöven fra PiTeus. (Afhandlingar af C. C. Rafn, införda i 1:sta häftet af Antiquites de VOrient, Copenbague 1856.) En österrikisk tidning meddelade för någon tid sedan en liten litterär notis om att en dansk lärd, ettetatsråd, nyligen skulle hafva på ett tillfredsställande sätt uttydt den runinskrift, bvilken befinnes inristad på sidorna af det märkvärdiga margorlejon, som i gin tid blifvit fördt från Athen till Venedig och ännu är att skåda i sistnämde stad, en inskrift, hvilken i långliga tider satt myror i antiqvariernas bufvuden och varit föremål för de mest olika gissningar. Aftonbladet upptog denna notis helt kort och godt, ehuru den uppenbarligen hvarken var fullständig eller tycktes vara riktigt korrekt, och detta närmast för kuriositeteng skull, enär besagde runinskrift verkligen länge utgjort ett slags antiqvarisk gåta och hvarje bidrag till dess lösande måste anses vara i hög grad märkligt och intressant. Vi äro nu i tillfälle att rörande denna sak meddela en fullkomligt fullständig redogörelse, med stöd af de begge ofvan anförda afhandlingar, som den lärde och outtröttlige sekreteraren vid det danska kongl. Oldskrift-Selskabet, etatsråd Rafn för icke länge sedan infört i en af honom för samma sällskap särskilt publicerad skrift Antiquites de POrient, och vi begagna så mycket hellre detta tillfälle, som hela denna sak — hvilket vi snart skola visa — eger specielt för Sverge och svenskar ett särdeles intresse och någonting i sanning ganska pikant. I det inre af Athens hamn Pireus befanns från de äldsta tider uppstäidt ytterst vid stranden ett marmorlejon af 10 fots höjd. Det var af pentelisk marmor och, efter konsthistorikers