Aftonbladet – 27 april 1857, sida 3

— Ståndets beslut blef att doktor Sandbergs framställning icke skulle till någon ståndets åtgärd föranleda. Borgareståndet. Statsutskottets utlåtande, angående försäljning af tomtpla:sen efter kronans nedbrunna spanmålsinaga sin i Karlskrona, engående afsöndring af jord från åtskilliga kronolägenheter i Westmanlands län sant i anledning ef återretniss å betänkandet n:r 33, årgående beräkning af statsverkets inkomster, biföllös utan diskussion. Vid ekonorhiutskottets betänkande med anmälah att frågan om revision af landshöfdingeitstruktioneh förfallit derigenom att 2 stånd bifallit utskottets Förra betänkande i ämnet, väckte hr Björck tnotion att ståndet enskilt skulie ingå till K. M:t med avhållad om revision af bemälda förfatining. Ekonomiutskottets betänksnde, afstyrkande motioner om dels Smålands husarregementes, dels ock 4 sqvadroners af skånska kavalleriregemeöfera afsit tande, bifölls. Derefter förekom br Ekholms motion att statsutskot tet måtte åliggas snarligen inkomma hed då återstående titlarne af statsregleringen. Motionen mötta ett tämligen allmänt motstånd och stämplades såsom ett försök att försvåra jernvägsfrågans lösning; hvarföre den slutligen, på flera ledamöters uppmaning, blef af motionären återtagen. Bondeståndet. Sedan åtskilliga expeditionsutskottets förslag till skrifvelser blifvit gillade, begärde några ledammötsr permission stt hemresa på en kortare tid, ibland der äfven ledamöter sf statsutskottet. Vid fråga on deras platsers fyllande äf suppleanter avmärkte talmannen, att Ödman, som är förste svppleanten, är hemrest. på permission. Johan Persson från Upsala län upplyste, att Ödman hitkommer i början at denna vecka, och Lars Rasmusson, som var en af de ledamöter i utskottet, hvilka begärde och eFfhöllo tillåtelse att för en kort tid afresa från riksdegen, förklarade, att han åtminstone de första dagarne af veckan kommer att fortsätta sisom deltagande i utskottets arbeten: men Ola Månsson inföll att det ej går an ait utse någon suppleant, som är frånvarande,, hvarefter talmannen utan vidare beslut af ståndet förständigade Anders Eriksson från Södermanland och Gustaf Larsson från Stockholms län att inträda i de hemresandes ställe. Derefter biföllos utan diskussion statsutskottets utlåtanden n:r 56, om försäljning af tomtplatsen efter kronans nedbrända spanmålsmagasin i Karlskrona, och nr 57 om afsöndring af jordlotter från vissa kronolägenheter för rätning af Köpings å. Efter några korta anföranden bifölls äfven ekonomiutskottets memorial n:o 79, som afstyrker motioner af Daniel Davielsson och Anders Andersson om Smålands husarregementes asittande, samt af Nils Svensson om afsittning af 4 skånska sqvadroner. Likaledas bifölis ekonomiutskottetsmemorial n:r 80, som afstyrker a? Gustaf Jonssod från Kalmar län väckt motion om reglericg. af klockarelönerna. Derefter biföllos sammansatta lagoch ekonomiuttets betänkande n:r 6, som afstyrker väckt motion, att fader, som icke kan bidraga till oäkta barns uppfostran, bör till alimänt arbete bållas; n:r 7 om ändring i 2 kap. 1 byggningabalken, och n:r 8, om förbud för kringresande komedianter att på sön och helgdagar anställa förevisningar. Vid föredragning af Nils Larssons motion om sammanträden mellan alla fyra stånden för gemensamma öfverläggningar angående 4:de och 5:te hufvudtitlarne; innan dessa blifva i de särskilta ståndens plena företagna till afgörande, yttrade alla talarne sig för saken i allmänhet, men Anders Persson från Örebro län ville, att beslutet skulle uppskjutas tills utskottets utlåtande kunde blifva kändt, så att man måtte kunna bestämma hvilka punkter man ville skulle blifva föremål för öfverläggningarne, enär man: eljest skulle kunna börja diskussion om hvarje småsak och så utdraga på tiden, att man tröttnade och de:vigtigare frågorna finge stå tillbaka. Ola Månsson ville åter, att: man skulle nu: besluta om sammanträdena, men att öfverläggningarne skulle beröra blott de allmänna principerna och icke ingå i detalj, Nils Larsson. sjelf förklarade sig bafva varit betänkt på hvad Anders Persson föreslagit, men hade dervid funnit sådana svårigheter, att han föredragit att föreslå ett beslut i allmännare ordalag, enär man genom att bestämma sig för blott vissa punkter kunde blifva hindrad att uttala sig om det hela af ifrågavarande hufvudtitlar. Äfven Mengel gillade åsigten, att vid sådana sammanträden borde man egentligen hålla sig till de allmännare principerna; men erinråde; att en af de väsentligaste fördelarne af dessa sammanträden var, att uvplysningar rörande särskilta punkter kunde begäras och erhållas af krigsministern och högre embetsmän vid marinförvaltningen, hvilka, på grund af sin börd, tillhöra ridderskapet och adeln. Nils Larsson medgaf sedan, att hans förslag finge så ändras, att man måtte besluta om sammanträden samt i fråga om föredragningssätet bestämma, att hufvudtitlarne skulle i sin helhet blifva föremål för öfverläggningen, utan att likväl någon skulle vara betagen att inlåta sig på frågan om enskilta punkter. I sådant skick blef Nils Larssons motion bifällen, och skulle ståndet inbjuda de öfriga riksstånden att fatta ett lika beslut. Derefter uppstod en längre diskussion om Sahlströme motion, att statsutskottet mätte föreläggas att fullborda och till stånden öfverlemna sitt förslag till ordinarie statsregleringen, innan det inkommer med utlåtande om den extra statsregleringen. Emot mo: sionen uppträdde vice talmannen Anders Andersson; Anders Persson från Örebro län, Ola Månsson, Matts Persson, Östman, Petter Jönsson och Medin; för densamma åter Sahlström, med hvilken Nils Larsson förenade sig, Mengel och Lekberg. Vid företågen votering mellan remiss af motionen till statsutskottet, som var japroposition, och att motionen skule förfallå, som var nejproposition, segrade den senare meningen med 42 röster emot 38. Sahlström och Lars Gustaf Andersson från Elfsborgs lån reserverade sig. Då man sålunda motsatte sg Sahlströms förslag, å uppträdde Lekberg med ett annat: och anmälde åsom sin motion, att ståndet måtte besluta; att frågan om jernvägarne icke företages förr än den ordiarie statsregleringen blifvit fullbordad; och skulle Lekberg hafva skriftligen sflemnat denna motion till västs plenum. — I anledning af referatet i fredagsbladet angåen12 den diskussion på riddarhuset, under hvilken br 3ripenstedt gjorde sina avcmärkningar mot. brr fulluäktige i riksgäldskontoret, har grefve D: Frölick ati en redaktionen tillsänd: skrifvelse förklarat, att han hvatken yttrade, att i afseende på vilkoren hr 3ripenstedt hade rätt att de bort uppfyllas,, än minIre sedermera återtog eå del af sina mot hr Gripenstedt framstälda anmärkniogar,, säsom i referaet blifvit sagdt. Ehuru en vid tillfållet närvarande iddarhusledamot, som redaktionen derom tillfrågat, estämdt förklarat, att äfven han uppfattade hr gref: rens yttrande så, som referenten återgifvit det, få i härmed på begäran anmäla felet till rättelse; re: erverande oss på detbestämdaste emot hr gref: ens i vredesmod yttrade misstankar, att möjliga nisstag i afseende på hr grefvens (eller n:gon annan epresentants) yttranden skulle i Aftonbladet ske med erådt mod och i följd af något hufvudredaktörens uttryckliga förordnande. förts Telegrafrapport. Hamburg den 26 April, kl. 1, Ve m. Times för den 25 förmäler att lord Blgins