Aftonbladet – 27 april 1857, sida 3

drisg nu ej kunde ske; att man ej kunde rättvistigen befria en del jord från skatt genom att lägg: den på en annsn. Utlåtandet bifölls. Frih. Staelv. Holstein reserverade sig. Hr Stjernsvärds motion remitterades till statsutsko:tet, sedan motionären inskränkt densamma till ett förbud att i det möjligen blifvande posthuset uthyrs eller till andra upplåta boställslägenheter. Motionen afsåg i sitt ursprungliga skick ett dylikt förbud för alla boställsinnehafvare. Den af hr R. T. Cederskjöld, med ånledning af hr Gripenstedts i förra lördggens plenum gjorda anmärkningar mot hrr fullmäktige i riksgäldskontoret, väckta motion, att statsutskottets utlåtande måtte infordras, för att få upplyst huruvida dessa anmärkningar egde grund, föranledde en långvarig och ganska liflig debatt. Före debattens början upplästes ett af hr Gripenstedt, som af sjukdom var hindrad att infinna sig, ihlemnadt skriftligt anförande, deri hab, under protest mot den uppfattning af hans mot hrr fullmäktige framstälda anntärkniögar att han dermed skulle åsyftat någon änklagelse, förklarade sig ej hafva någonting emdt att den i hr Cederskjölds motion föreslagna åtgärden blefve vidtagen. Debatten rörde sig förnämligast deromkring, huru vida remiss af motionen borde mecgifvas eller icke. För den förra åsigten yttrade sig, utom motionären sjelf, grefvarne Anckarsvärd och Frölich, frih. Stdöl von Holstein, hr Dalman. Såsom skäl för motiongns remitterande anfördes: att, då fullmäktige i riksgäldskontoret blifvit anfallne, dels af en konungens råd gifvare för uraktlåtenhet i uppfyllande: af de för m edels öfverlemnande till riksgä!dskontoret af Kongl. Maj:t föreskrifna vilkor, dels af andra för att cj hafva stält sig till efterrätte!se rikets ständers föreskrift i afseende på öpplåningen af medel till jern vägars byggande, en undersökning i detta afseende måtte företagas, på det utredas måtte, huruvida fullmäktige i dessa uppgifna fall felat, samt huruvida de kunna mottaga föreskrifter i dylika fall af Kongl Moaj:t; att såväl rikets ständers egen värdighet, som anfallets natur fordrade en sådan utredning. För vägran af remiss uppträdde hrr A. Ribbing och Adelborg, frih:ne W. F. Tersmeden, R. Cederström, A. C. Raab och C. J. O. Alströmer, stödjsn?e sig förnämligast derpå, att hr Gripenstedt, med de anmärkningar han, såsom enskilt riksdagsman, och ej i egenskap af kortungens rådgifvare, afgifvit mot hrr fullmäktige, icke afsett någon anklagelse; att en remiss af den ifrågavarande motionen skule utgöra ett vådligt prejudikat och ingrepp i yttranderättens frihet, Fr en riksdagsmän skulle kunna af en annan riksdagsmans yttrande, som vore ämnadt till belysning af en fråga, taga sig anledning att derom begära et undersökning; att man endast genum att upptaga en annans yttrande som sin egen motion kunde göra förslag om dess remitterande till utskott; att det ej vore skäl att med en ny vidtutseende fråga onödigt apptaga statsutskottet, som. redan vore öfverhopadt af vigtigare frågor. Sedan-hr Printzenskjöld förklarat sig i sin egenskap af fullmäktig i riksgäldskontoret, i händelse den föreslagna undersökningen skulle: beslutas, ej ämna begagna sig af den redan gifoa dechargen, och grefve Frölich föreslagit att motionen måtte ytterligare hvilg på bordet, tilldes; hr Gripenstedt: anförande blifvit justeradt, men på enträgna uppmaningar ifrån detta yrkande afstått, blef, genom votering, frågan om remiss äf hr Cederskjölds motion afslagen med 75 röster mot 39. Prosteståndet. I anledning af kyrkoherden Sundbergs frånfälle beslöts, att skrifvelse skulle från ståndet afgå tiil domkapitlet i Hernösand med anmodan om föranslajjande af val till riksdagsombud i den aflidnes ställe. Härefter föredrogs och godkändes statsutskottets utlåtande n:r 56, som i anledning af Kongl. Ma:ts derom afgifna proposition, tilistyrker försäljning af tomtplatsen efter kronans nedbrunna spanmålsmagasin istaden Karlshamn samt n:r 57, som af enahanda anledning tillstyrker afsöndring af gjord från vissa kronolägenheter i Westmanlands län för utvidgning och rätning af Köpings å. Nämde utskotts utlåtande n:r 58, i anledning af erhållna återremisser å vissa delar af det s. k. inkomstbetänkandet, föredrogs punktvis och godkändes, hvarjemte den af utskottet i samma utlåtande, framställda inbjudning till presteståndet, att deltaga i borgareoch bondeståndens beslut i fråga om hammarskatten, blef af ståndet antsgen. Sammänsatta lagoch Ekonomiutskottets betänkande n:r 5, som dels afstyrker väckta motioner i råga om statens öfvertagande af vägunderhållningsskyldigheten, om denna skyldighets skiljande från jordbruket och om bidrag till vägunderhållet från bruk, fabriker, städer och köpingar, dels ock i ämnet föreslår vissa grunder för ny förordning, åsyftade att berörde skyldighet genom vägafgiften skulle bestridas, blef, hvad afstyrkandet af de väckta motionerna angår, godkändt, men i eafseende på de af utskottet föreslagna grunder för vägunderhållets bestrida de afslaget. I den öfver sistnämde fråga förda diskussion deltogo, utom reservanten inom de sammansatta utskotten, biskop Annerstedt, doktorerne Nordlander och Gumelius samt kyrkoherden Otterström, hvilka yttrade sig mer eller mindre i öfverensstämmelse mes nämde reservant. Doktor Sandberg förordade återremiss i den syftning prosten Rundgr:n i sin reservation angifvit. Samma utskotts betänkande n:r 7, som afstyrker väckt förslag om ändring af 1 4 2 kap. bygningabalken, godkändes. Likaledes n:r 8, afstyrkande Guf Jonssons från Kalmar län motion om förbud för kringresande komedianter att vid marknader samt å söns och helgedagar anställa förevisningar. Doktor Sandberg, som ville att betänkandet skulle af ståndet ned ogillande läggas till handlingarne, reserverade k ig emot: beslutet; Ekonomiutskottets memorialer n:ris 76 —78, inne-Å attande svar på återremisser, lades till handlingar1e. Samma utskotts p:ris 78 och 79, med afstyrkande af inom bondeståndet väckta motioner, godkändes. Häruppå företogs till öfverläggning dr: Sandbergs rån föregående plenum på bordet hvilande memorial m statsregleringens afslutande innan några andra rågor af statsutskottet behandlades. Motionären, om nu ytterligare utvecklade sin mening, förklarade utt han efter de: upplysningar han: erbållit om jernägsfrågans behandliog inom statsutskottet visserlisen icke yrkade att arbetet med denna fråga inom itskottet skulle afbrytas, men vidhöll sin mening, att aken ej borde af riksstånden afgöras före dew ordiarie statsregleringen, äfvensom: att utskottet tilldess jenna bunnit afslutss icke sysselsatte sig med några ndra frågor. Till stöd för sitt påstående åberopade slaren 109 4 regeringsformen. Att jernvägsfrågans fgöräande under tidean hvilåde ansåg talaren lämpgt, så mycket hellre som under tiden en noggranare kännedom om statsverkets tillgångar kunde innas, äfvensom sjelfva uppskofset kunde för den : igtiga frågans afgörande bereda en lugnare besin-: ing och öfverhkiggning än man nu kuhde hoppas på. Doktor Gumelius. ansågdoktor Sandbergs memorial nnebära en mot utskottet riktad tillrättavisning för ristande skyndsamhet och flit: som: detsamma ej örtjent. Falaren redogjorde närmare: för: arbetssätet inom-utskottet, huruledes jernvägsfrågan behandats på en särskilt afdelning af utskottet, som ej ade med statsregleringen att skaffå, huruledes oraken hvarföre statsregleringewej vore så långt framkriden nu, som vid samma tid ander föregående iksdag, vore den att utskottet under närvarande iksdag behandlat den ordinarie och extra ordinarie tatsregleringen i ett oammanhäng. OCh vttrada ta. EAA rg a Vi BE NEG 3 Hb