Aftonbladet – 27 april 1857, sida 2

tigt födda och frysande. besättning. uti fantasten på en herrlig renstek, emedan ett skarpt eskimåöga på, afstånd upptäckt ett dylikt djur uti den oföränderliga nattliga skymningen. Men. renen. visade sig ej, och läckerheten uteblef: j Först den 25 Februari framglimmade en stråle af. den. till. norden återvändande solen, Med glädje helsades dess gryende ljus. Endast. de friske kunde, blifvä delaktiga af det himmelska trösteskenet, ty .uti Sjuklingaroes hytter kunde den icke intränga, Hvar och eti, hvars ben förmådde bära honom, skyndade. upp. på fördäck. Med rörda, hjertan stå de oformligt. bepelsade männen. och uppfönga med af glädjetårar glänsande ögon den frambrytande strålen. SDet var tredje gångeno. säger dr Kane, som jag. efter..en läng arktisk vinter återsåg solens herrliga strålar. Men huru långsamt förflyter icke tiden från Februari ända till Maj, då man är så godt som instängd i fängelse på en infrusen brigg? Först den 20 Maj kunde man våga lemna skeppet samt, släpande de sjuka med sig, söka framtränga till Grönlands kust, Den väg, som skall tillryggaläggas på isfältet, är obeskrifligt. mödosam, men äfven färden på vattnet.skulle haft sina dödsfaror, om det varit möjligt att frigöra briggen ur dessisinfättning. Vi känna de svårigheter, som möta en seglats mellan drifisar, ef dr Kanes anteckningar om sin resa året förut, då han måste uthärda. en polarstorm, som växte till. orkan. Skeppet. var fastgjordt med trenve grofva ankartrossar, som dock sprungo den ena efter den andra, och fartyget. vräktes. hit och dit, en redlöslekboll för stormen och isarna. Vi :räddades från fullkomlig undergång, — berättar dr Kane — derigenom att vi medelst bogsering lyckades, införa briggen uti en god bädd mellan de drifvande ismagsörna; men äfven detta befanns otillräckligt. Vi försökte derefter att gå tillbaka genom den smala med drifis belamrade vattenväg, som till en bredd af omkring 700 alnar låg öppen mellan stranden och de fasta isfältens Men: efter. två timmars utomordentliga ansträngningar voro vi åtminstone en half mil derifrån, midt emot den stora dalsträck