Aftonbladet – 23 april 1857, sida 3

ingå till statsutskottet med framställning derom, att det icke borde till afgörande företaga några större utgiftsposter förr än den ordinarie statsregleringen blifvit afslutad. Biskop Thomander invände, att det Väl ej vore skäl att lägga jernvägsbetänkandet åsido nu, då ej många dagar numera behöfdes: för att detsamma vore genomgånget. Hvad för öfrigt statsregleringen beträfde, hade arbetet med densamma bela tiden fortgått på afdelningen. Så väl 4:de som 5:te hufvudtitlarne voro genomgångna. I utskottets nästa plenum skulle hela 4:de hufvudtiteln justeras och bordläggas. Dr Sandbergs förslag bordlades. Borgareståndet. Sammansatta statssamt besvärsoch ekonomitskottets utlåtande, afstyrkande motioner om föränring af stadgandena om krönobrefbäringens utgörande, bifölls. Hr Brincks i sista plenum väckta motion om anstånd för riksgäldskontoret med u:betalaing till banken af ett kreditiv å en million rår remitterades till bankoutskottet, sedån hrr Ekh lm, Hörnstein, Muren och Bodell yttrat sig emet motionen, bufvudsakligen å den grund, att riksgäldskonioret ej borde få vana ti i nödens stund lita på baaken, samt motionären, iaderstödd af hrr Nordvall, Wa!lenberg, Björck, Palander oeh Lallerstedt uppträdt för densamma, (den istuämde dock under uttalande af sitt ogillande af ullmäktiges sätt att fullgöra sina finansoperationer, medan motionen endast i följd häraf behöft bringas i bane). Flere talare ansågo motionen böra remnitierss till statsutskottet, hvarå äfven proposition skedde eh hvarom Omröstning begärdes; då remissen till bankoutskottet beslöts med 36 röster emot 7. Vid remiss till statsuts ottet af K. M:ts proposiioner, om uppförande af nytt posthus och riksarkiv vid Karl XIII:s toxg, afgafs ett längre skriftligt anörande af hr Stolpe i afstyrkande syftning, på gruvd eraf att talaren ansåg alla statens verk böra vara oncentrerade i staden emellan broarne — till hvil:en stadsdels ombyggande talaren framstälde en storsretad plan; — Flere talare ogillade dessa propositioaer, emedai ståtens tillgångar till så många andra -ndamål redan äro tågnsa i ansprök: Bondeståndet. Nils Larsson väckte motion om sammanträde af alla fyra stånden för öfverläggningar om 4:de och 5:te hufvodtitlarne. Nils Olsson från Skäne förenade sig med Nils Larsson om denna motion, som begärdes på bordet. Derefter väckte Sahlström motion om föreläggande för statsttskottet att uppgöra och till stånden inomma med fullständigt förslag till den ordinarie :tatsregleringen innan förslag till de extra utgifterna komma till pröfaing. Äfven denna motion bedes på bordet, men Ola Månsson uppträdde likväl edan nu till genmäle och upptog motionen såsom förebråelse mot statsutskottet, till följd hvaraf han ocksä dels sökte visa, att statsutskottet ej kunnat i sina arbeten hinna längre, än det nu bunnit, dels ock kasta förebråelsen tillbaka genom att påstå, att mera skäl vore att förelägga konstitutionsutskottet att inkomma med dechargebetänkandet. Sahlström förklarade sig ej vilja besvara Ola Månssons yttrande, förr än. motionen komme under behandling, men förklarade likväl att han visst icke skulle visa någon ömtålighet, om förslag göres till ett föreläggande för konstitutionsutskottet. Derefter företogs stasoch ekonomiutskottets utjåtande n:r 12, hvari afstyrkes allständernas utgärd, med anledning af i bondeståndet utaf Rudberg, Olaus Eriksson, Medin, Erik Olsson från Södermanland, Smedberg och Matts Persson väckta motioner med förslag dels att kronobrefbäringen måtte öfvertagas af postverket och bestridas på statens bekostnad, dels verkställas af enskilte, men kostnaden derför ersättas af staten efter bestimmando af häradsrätt och koaungens befallningshafrande, dels att all i mantal satt jord måtte efter hemmantalet lika deltaga i kronobrefbäringsskyldighetens utgörande, dels ock slutligen att ett förslagsanslag måtte anvisas och ställas till K. M:ts disposition, för att användas till bestridande af kronobrefbäringen. Medin, som reserverat sig mot utlåtandet, yrkade återremiss i syfte att få reservationen godkänd. Han ville nemligen, att all i mania! satt jord måtte efter hemmantalet lika deltaga i kronobrefbäringsskyldigheten. . Smedberg talade också för återremiss. Matts Persson yttrade sig något vidiyftigare, för att bjertare framhålla olägenbeten för en jordegare att, när så påfordras, springa med bref; men befarade, att det 2j löaade sig att nu återremitiera betänkandet, enär de tre öfriga stånden ingenting vilja göra för att befria bondeståndet från detta besvär. Han trodde klokare vara, att ståndet uppdroge sitt enskilta utskott att oppsåtta en skri velse till Koogl. Maj:t, åsfftande att kronobrefbäringen måtte åläggas fogdar ;eh länsmån emot skälig ersättning. Nils Larsson instämde i det hutvudsskliga af Matts Pehrssons åsigter; men önskade åierremiss. Talman Strindluni upplyste, att vid 1834 års rike-. dag statsutskoitet frin kammarko!legium inhämtat den uppysning, att kollegium icke hade sig bekant någon författning, som ålagt skatiejordens egare denna brefbäringssky!dighet. Efter detta meddelands af talmannen uppträdd? för återremiss och hyllande den meningen, art postverket borde öfvertaga denna brefföring: Erik Olsson från Södermanland, med hvilken Anders Porsson från Nerike, Jöns Persson och många sudra instämde; Johannes Andreasson från Elisborgs län; Lekberg, med hvilsen Sven Harzldsson och flere instärude; Nils Svensson från Sråse, med hvilken många instämde och som upplysie, att i havs ort, der kronobrefbsriogen är bortackorderad på enireprenad, går ersätt aiogen till 12 å 15 sk. för hvarje tili denna brefbäing pliktigt hemman; Östman, David Andersson, Lundvall, Nils Hansson och Johannes Nilsson fråa Göte borgs län. Petter Jönsson och Bengt Nilsson slito sig till Meiins meniog, och Gustaf Larsson från Stockbolms lån ill Matts Pehr:sons. Ulåtandet ålerremitterad:s med de dervid afgifne yttranden. Då de i förra penum aflemnade kungliga propo sitioner derefter nu recsitterades, föranledde den om byggandet af ett nylt posihus många anmärkningar it: Östman, med hvilken Westerzaark, Nils Andersson och Måns Persson från Skåce m. fl. instämde; Erik Ersson från Gefleborgs lån, med hvilken Dael Danielsson, Bilter Sven Ersson, Magnus Månsson, E-ik K-istensson, Johan Persson och fere indra instämde, Nils Svensson från Skåne, med hvilken förenade sig Sven Haraldsson, Nils Olson och Per Nisson i Alestad jemte flere andra, Efraim Larsson, Medin, med hvilken Anders Persson rån Östergöslsnd, Lars Gustaf A:dersson, Jan Andersson från Dalarne och åtskillige andra instämde, ant Olaus Eriksson, som särskilt anmodade statsotskottets ledamöter att se till, att dels af honom dels af andra väckta motioner, om posiverkets öfverskotts-, nedels användsnde. till andra ändamål, måtie tagas i noggrant öfvervägande, innan den kongl. propositio aen blifver tillstyrkt. De fleste talarne ansågo dels itt nuvarande posihusct borde kunns anses tillräcktigt ännu en längre tid, om man blott brgagnade slja dess resurser för sjelfva postexpeditionen, dels att postverkets öfverskotismedel tillkommit genom de postekjutedkyldigas betungande och derföre borde ansändas till desSas underhjelpande. Äfven vid propositionen om et nytt riksarkiv gjorde Efraim Larssor några anmärkningar. T.1l sist gillade ståndet en af desa enskilta utskott uppsatt skrifvelse till K. M:t, med begäran att hr Båckströms bet n eller så kallad i