Aftonbladet – 22 april 1857, sida 3

medan andfa ännu höllo fast vid de skalanderska, riktigare ågigterna. Att samljudet härigenom på ett betänkligt sätt fann sig stördt, kan. tyvärr icke förnekas, äfvensom att. ouvertyren fortgiek ech slutade under beständig strid med sig sjelf. CC FEM 5 Ändtligen gick ridån upp. Äfven under loppet af pjesenfeladek icke ett eller annat komiskt uppträdde: Mamsell Gridelin var den orörligaste älskarinna, som troligtvis ännu beträdt. en--teater;—en liten svängning med venstra handen. var idet enda tecken af lif hon röjde på scenen, hvilket äfven gaf berrSkutth anledning att smickrande säga: Mamsell går -som-en sylfidoch står som en staty, ett loford hvilket i utbyte erhöll ett särdeles nådigt leende. Väpnaren herr Kutting hade; tillfället tillärd, lånat ett par ridstöflör, men hvilka olyckligtvis voro så trånga, att den troghe vapendragaren bokstafligen linkade hela sin roll igenom. Herr Balk hade. ännu i -kulissen? velat. studera siti:rollj emedan; såsoni han sjelf utttyckte sig, han aldrig mindes någöt, som han icke fem minuter förut hade läst; men olyckligtvis hade han kommit en lampa alltför nära, så att allt hans eldföngda teatraliska Vetande plötbligt fläddrat upp i lågor, och tillssist ifördinistat som ef rökl Förgäfvekå J8vor hån öfver den sakrat menskade maskinen; som -tagit hans roll för ei? cigarr OCH velat göra sig artig; förgäfves var--han mellan akterna nere i sufflörluckan och tittade på! pjesen; Minnet svek honom tidt och ofta; sufflören skrek, så han kunnat skrika sig hes, men: den hederlige Balk hvarken såg eller hörde i öfvermåttet af sin förvirring; hans enda tröst var att gång på gång torka ångestsvetten ur pannan; till råga på Olyckan tög sig parter. ren för att applådera och fortfor dermed oåktadt hvisslingar och uttryck af ogillanden från amfiteatern. ; Herr Skutth påstod att-någon-klapp-andefarit i parterren, ty ett sådant klappanhde håde hän aldrig hört. Fröken Slammersvärd spelade storartadt och slog med en mäktig gest omkull em f. d, julgran,