Aftonbladet – 21 april 1857, sida 2

Att hr Scheel, som numera, till trots för den besynnerliga förtrollningskrafi han tyckes utöfva på konung Fredrik personligen. synes ha ohjelpligen fallt och för framtiden gjort sig fullkomligt omöjlig,, i sin beryktade not af den 20 Febr, verkligen, såsom vi genast antogo såsom visst, gått Rysslands ärenden, bekräftas af många högst kuriösa enekilta meddelanden, som vi erhållit från Köpenhamn, liksom äfven af följande korrespondensartikel i Journal des Dåebats: 8:t Petersburg den 31 Mars. Hr von Scheeles not om Skandinavismen har naturligtvis väckt nöje här, och man vet att denna hot till och med blifvit fram kallad genom underhandlingar, som rörande densva sak egt rum emellan vårt kabinett och kabinetteras i Köpenhamn och Siockholm: Man vet för öfrigt mycket väl, att hr Seheeles alla kolleger icke dela hans åsigter, och att framtidens politik, som bar myc: ket talrika anhävgare inom alla bildade klasser i Danmark, till och med understödjes af några bland detta lands ministrar. Hvad den svenska regeriogen angår, så har densamma icke funnit det passande att gifva några dylika tillfredsställande förklaringar om en fråga, som så nära rörer Ryssland. Vår minister i Stockholm har fått order att ännu en gång bringa å bane denna fråga och det på ett allvarligt sätt. I Sverge dela och uppmuntra de högst stälda personerna de skandinaviska åsigterna, hvilket tydligen nog visar sig af de förlidet år hållna talen vid studentfesterna. Skandinavismen uppstälier anspråk på Finland, och till och med om Ryssland icke skulle bry sig om den tämligen afisgsna utsigten till föreningen af de tre kronorna, skulle i detta enda faktom finna giltiga skäl till klagomål. Om hofvet i Stockholm skulle bibehålla sin förbehållsamma ställ