Aftonbladet – 15 april 1857, sida 3

Article Image
dig att, ett år efter det han genom löftesmans. arfvingar eller annorledes fått veta dödssättet, af ark vingarne utkräfya sin fordran, så vida han vill ega någon rätt emot dem. Doktor Björling ansåg i likhet med reservanten inom utskottet hr Sparrey att antagande af föreslagen borgesman måste bero på borgenären och ej genom någön domstolens pröfning vara inskränkt, hvilket blefve en slutföljd af det af utskottet föreslagna uttrycket: som skäligen antagas må., Riksarkivarien Nordström anmärkte dels den tvetydighet, som af nyssnämda uttryck blefve en följd, dels ock att i fråga om solidarisk ansvarighet medJöftesmännens rätt blifvit af utskottet förbisedd. Prof. Agardh ogillade förslaget såsom befordrande det hos oss öfverklagade borgensväsendet. Doktor Björkman föreslog borttagande af de omtvistade utirycken, så att S endast skulle innehålla föreskriften om en viss tid, inom hvilken borgenör eger kräfva löftesmans arfvingar. Biskop Annerstedt försvarade utskottets mening. Betänkandet återremitterades. Ekonomiutskottets betänkande n:o 75, afstyrkande väckt motionom upphäfvande åf skyldighet att vara försedd med pass vid resor uti samt till och från Sverge understöddes af doktor Nordlander, lektorerne Sonden och Milln samt kyrkoherden Otterström. Prösten Gakne, professor Carlsson och prosten Berlin yrkade beslut i öfverensstämmelse med den af friherre Alströmer m. i. afgifna reservation att vid: afgörande af den på K. M:ts pröfning beroende frågan om utfärdande a förändrade passförfattningar det måtte tagas i öfvervägande, huruvida icke några inskrätkningar i berörde skyldighet böra medgifvas: Vid anstäld votering blef betänkahdet bifallet med 24 röster emot 21. Borgareståndoet. Bankoutskotteis utlåtande n:r 28, afstyrkande väckt motion om nedsättning i bankens pris vid försäljning af silfver i omyntad form; bifölls. Vid lagatskottets betänkande n:r 28, tillstyrkande väckt motion om förändring af 1075 10 Kap. hinIdelsbalked, Srkades återremiss af hry Stolpe, Ekholm IStenqvist, Renström, Ericson, Lundberg och Henschen, hufvudsakligen på den grund, att det föreslagna Istadgandet: ställer ej borgenär (efter löftesmans död) ny borgen, som skäligen antagas måv, vore ett inItrång i den borgenären ensam tillkommande pröfIningsrätt af löftesmals vederhäftighet. Hr Kistner försvarade betänkandet dermed, att en obillig borgeInär skulle Kunna ogilla hvilken vederhäftig borgesIman som helst, och ansåg förslaget ståianalogi med Istadgandet i 1734:års !ag, att domstoly i fall af ivist, eger pröfva den persons lämplighet, som en landtbe vill sätta i: sitt ställe: För återremiss, i öfverensIstämmelse med hrS. Sparres reservätion; hvari denne föreslår, i stället för de ofvan citerade orden; fölande uttryck: som af borgenär antages,, yttrade sig vidare lire Wetterberg och Almären Hr Björok jansåg hela Jagstadgandet öfverflödigt, Sedan man fått Jett dylikt om årsstämning. Betänkandet återremitterades: Ekonomiutskottets betänkande n:r. 75, afstyrkande motion om upphäfvande af skyldigheten attwvara försedd med pass vid resor uti såmt till och från Sverge, återremitterades, på yrkande af hrr Ekman, Ödmansson, Thomå, Björkman, Gfåå, Stolpe, Ekholm och Billström. Hrfr Henschen och Lallerstedt yrkade antagande af hr Thomes reservation, hvari denne föreslår en:und. skrifvelse, deri, med erkännande åf den grundsats att för resor inom riket ickebör erfordräs pass och att utländning, som vid gränsen uppvist pass, bör vara berättigad att få resa hvart han behagar, rikets ständer anhålla om revision af passförfattningarne i öfverensstämmelse dermed. Hr Lallerstedt ville dessutom medgifva nörrmän samma frihet som svenskar, och ogillade hela passväsendöt. För bifalltill betänkandet talade hrr Stenqvist; Boman och Bodell. — Betänkandet blef, som sagdt, återremitteradt. Statsutskottets utlåtande n:o 53, afstyrkavde Kongl. Maj:ts proposition om ett landtbruksinstitut i Alnarp, föranledde en längre diskussion, under hvilken återremiss yrkades af hrr Ödmansson, Trägårdh, Billström, Ericson och Henschen med åberopande af Skånes lämplighet för ett högre landtbruksläroverk med flere skäl som anföras i den kongl. propositionen. Frr Lallerstedt och Brinck förordade äfven återremiss samt medels anslående till ett landtbruksinstitut i Skåne, men ville öfverlemna till Kongl. Maj:t att bestämma platsen för detsamma. Hrr Gråå; Falhkem, Bodell och Björek erkände behofvet af ett landtbruksinstitut i Södra Sverge, men ansågo att, då staten icke eger full dispositionsrätt öfver Alnarps kungsgård, frågan för denna riksdag borde förfalla och yrkade bifall till betänkandet: I Vid omröstning blef betänkandet återremitteradt med 30. röster emot 15, som voro för bifall. Bondeståndet. Förmiddagens plenum har till största delen varit upptaget af protoköllsjustering. Sedån denna var slutad, bifölls utan votering statsutskottets memorial o:r 54 om aflöningen åt riksståndens och utskottens kanslipersonal och vaktbetjening. Samma utskotts utlåtande n:r 55, om anvisande af 3,870,000 rdr riksmynt till fortsättning under innevarande år af jernvägsarbetena på vestra och-södra stambanornay bifölls äfvenledes, sedan likväl Rudberg, Östman och Lagergren yttrat sig klandrande deröfver, att icke utskottet meddelat uppgift hvar medlen dertill skulle tagas, och Efraim Larsson inlagt ett slags protest emot jernvägsärbetens företagande på för många ställen på en gång, inuvan man visste öm ståten dert 1 kunde anskaffa behöfliga medel. Johan Persson upplyste, att riksgäldskontoret har 1 million att från banken uttaga, som kan användas till första liqvidationen, i fall icke andra medel fås från statskontoret, och Ola Månsson, Per Mattsson samt David Andersson anmärkte; att utskottet hänvisat till det atlåtande det främdeles kommer att afgifva i fråga om anskaffande af alla till jernvägsarbetena erforlerliga summor. Äfven Medin ansåg ingen betänklighet böra möta mot bifall. Slutligen bifölls utan diskussion äfven lagutskottets betänkande n:r. 29, som, afstyrker bifall. tillvåtskilliga väckta motioner om ändringar i konkurslagen. RÄTTBGÅNGSoch POLISSAKER. Sockerstölderna. QIadan cjöärmtanan tMarcolin IM Akasn AI DBentan

15 april 1857, sida 3

Thumbnail