DAGENS PLENA: Ridderskapet ooh adeln. Frih. Staelv. Holstein anmälde sig deltaga i den reservation, som afgifvits emot ståndets beslut i afseende på konstitutionsutskottets memorial n:r 8, sngående riksstyrelsens förande i vissa fall. Derefter föredrogs. statsutskottets utlåtanden:r 53, afstyrkande kongl:; propositionen om ett landtbruksinstituts. inrättande 3 Alnarp i Skåne; ochåterremitterades med 99 röster mot 36. För bifall: talade hr af Sillen, grefte D. Frölich, hrr R. N: G. Möntgommery, och L. J. Hjerta samt grefve Anckarsvärd, dervid hufvud: sakligast såsom skäl anfördes: att denna kungsgård 1862 får tillträdas utan någon afträdessumma; at Skånes jordbruk vore mindre i behof af ett institut än andra delar af södra Sverge; att de ifrågastälde omköstnaderna vore alltför stora; att egendomen vore för stor; att institutets styrelse ej kunde handla med frihet, då ett arrende af 1600 tånnor vore bundet vid: kungsgården; att landshöfdingen i Malmö deris genom finge en löneförhöjning; att samma sämma använd på annat sätt, såsom rättarskölor, skrifter och premier; kunde åstadkomma en större spridning af kunskapen i landtbruk och således större nytta; att man bort vänta med denna fråga till dess andra större finansiella frågor blifvit afgjorda. För dels bifall tillkonzl. propositionen, dels återremiss. talade. grefve Beckfris, frih. afUgglas, hr Tornerhjelm; grefve: Björnstjerna, hr Stjensvärd och frih. 4. C. Raab, anförande som skäl, att bebofvet af. ett institut i södra Sverge uttalats af tvenne landtbruksmöten, att en mängd. sökande nu ej vid rikets enda landtbruksinstitut kan af brist på utrymme intagas; att Skånes jordbruk varit ett: exempel för andra delar:af södra Sverge; att denna kungsgård vitsordats hafva en lämpligare jordmånän andra föreslagna, hvilka af K. M:t befunnits mindre lämpliga; att landshöfdingelönen utgår med 6000 rdr på det sätt att 1400 tunnor spanmål deri inbegripas; att, om. landshöfdingen bebygger de åt honom föreslagna 40: tunnland, han väl gjorde sig, förtjent af. att. under sin tid få behålla dem; att aftradessamman utgöres ill största delen för öfverbyggnäder och utsäde; att K. M:t ej nu äskat något anslag; att förberedande itgärder måtte vidtagas för att kunna tillträda egeniomen 1862; och att otvifvelaktigt en vinst uppstår, om institutet kan 4 år förr träda i verksamhet: Proesteståndet. Statsutskottets-utlåtande n:o 51, som afstyrker alla itgärder i anledning af väckt motion ori eftergift af tronans rätt till danaarf efter jubgfru Inga Cathårina! Cinglöf, blef efter någon diskussion godkändt: Likaedes bankoutskottets memorial. n:o 25, som afstyrker öreslagen försäljning af Tamba; äfvensom n:o 28 fstyrkande prof. Agårdhs motion om nedsättning i jankens pris vid försäljning af silfver i omyntad form. den sistnämda frågan uppträdde motionären med m granskning af utskottets motion. För bifall yt rade sig doktorerne Sändberg och Björkmaån, prosten Umqvist och riksarkivarien Nordström. Derefter föredrogs lagutskottets betänkande n:r 28, om föreslår den förändring uti 10 kap. 10 hanlelsbalken, att, om löftesman dör, skall ny borgen brdras: af gäldenären, men om dennö ej ställer borjen, söm. skäligen anlagas må; skall borgenär vara skyl