Aftonbladet – 9 april 1857, sida 2

tillsammans till anläggningskostnader för denna bana 1,566,000 rdr rmt. Att rikets ständer för södra stambanan för detta år samt åren 1858, 1859 och 1860 anvisa följande belopp, nemligen: för fortsättning från Lund till Finja-sjön af den redan fårdiga delen utaf ifrågavarande stambana 4,365 000 rdr och för arbeten å jernvägsförbindelsen mellan Falköping och Jönköping och samma stambanas ledning förbi sisttämde stad genom Småland 3,750,000 rdr samt för fullbordande af bangården jemte verkstäder i Malmö, äfvensom för återstående bangårdsarbeten vid Lund 260,000 rdr eller tillsammans för södra stambanan och utgreningsbanan derifrån till Jönköping 8,375,000 rdr rmt. Att rikets ständer måtte, för anläggningen och fullbordandet af jernägen mellan Örebro och Hallsberg, bevilja och anvisa en anslägssumma af 1,400,000 rdr rmt. Att rikets ständer vid denna riksdag måtte anvisa för en bangård på norrmealm i trakten af Röda bodarne 800.000 rdr och för en mindre stationsgård eller så kallad anhalt-statioa på södermalm 160,000 rdr, samt för reparationsverkstäders inrättande här i Stockholm 200,000 rår och således tillsammans 1,160,000 rår rmt. Att de afbetalningar, som emellertid kunna ifrågakomma utaf de för statens jernvägsbyggnader vid innevarande riksdag beviljade anslag, må, på sätt hittills skett, af riksgäldskontoret verkställas i öfverensstämmelse med K. M:ts föreskrift. Att rikets ständer må medgifva att, oaktadt bestämda anslagssummor för nu ifrågavarande jernvärgar eller vissa delar deraf blifvit anvisade, K. M:t dock är oförhindrad att, i bufvudsaklig öfverensstämmelse med ofvanberörde arbetsplan, efter behof närma e bestämma de anslagna medlens ördelning melfan de särskilda arbetena å dessa statsbanor; anseende gig utskottet, i sammanhang härmed, böra hemställa, att rikets ständer må hos K. M:: anhålla, att vid alla statens jernvägsbyggnader ett och samma edovisnin soch räkenskapsföringssätt måtte iakttasas samt att räkenskaperna dervid varda så uppstälde, att de utvisa huru mycket hvarje fulibordad särskild jernväg eller bana med dertill hörande materiel kostat. Att vidkommande den nettobehållning, hvilken inkomsterna af godsoch passageraretrafiken på de för sådan trafik upplåtne delar af statens jernvägar kan lemna, innan nästa riksdags statsreglering vidtager, denna må, intilldess rikets ständer blifva i tillfälle att om dess användande besluta, begagnas för ytterligare jernvägsarbeten samt alltså till byggnadsfonden ingå, under vilkor att deremot de under denna tid för trafikens underhållande å samma eller andra färdiga bandelar erforderliga utgifter, som icke af inkomsterna betäckas, må utaf sagde fond förskottsvis bestridas. Att rikets ständer icke bifalla det för jernvägsarbetena, utöfver dertill beviljade bestämda statsanslag, utaf K. M:t äskade särskilda kreditiv. Att rikets ständer, till svar å hvad den kungliga propositionen i afseende på den för verkställandet af statens jernvägsbyggnader erforderliga arbetskrafi innehåller, måtte förklara, det rikets ständer finna ändamålsenligt, att kommenderingar ur indelta armån, så vidt med de afslutade knektekontrakterna öfverensstämmer, varda vid ifrågavarande arbeten använda, emot åtnjutande dervid af skälig ersättning för såväl gemenskapen som befälet. Att i öfverensstämmelse med hvad K. M:t föreslagit, statskontoret må utaf riksgäldskontoret erhålla ersättning för sin fordran för den af ofvanbemälde komit utbekomna förskottssumma, som icke, genom aflemnandet af den, enligt komitens afgifna redovisoing, återstående behålining blifvit statskoatoret godtgjord. tt rikets ständer, med afseende å angelägenheten deraf att, innan några andra jernvägsarbeten varda för statens räkning föreslagna än de, för hvilkas fortsättande eller påbörjande anslag under derna riksdag komma att beviljas, noggranna och fullständiga icke blott segniska och topografiska, utan äfven statistiska, landets industri och rörelse i synnerhet omfattande undersökningar, blifva anstälde, måtte till K. M:ts disposition anvisa ett särskilt anslag af 100,000 rdr mt för bestridande af de kostnader, som äro förenade med sådana undersökningars anställande i alla nu uppgifoa hänseenden, sedan upplysningar blifvit inhämtade af ej mindre vederbörande embetsmyndigheter, än hushållningssällskaperna inom de län, genom hvilka statens jernvägar komma att anläggas. Avt väckta motioner, del: att de genom beskattningen å bränvinstillverkningen och försäljningen inflytsnde medel, dels bankens behållna årliga räntevinst måtte användas till jernvägsanläggningarne, icke må af rikets ständer bifallas. Samt slutligen, att rikets ständer måtte till iakttagande vid den upplåning, hvilken riksgäldskontoret måste verkställa för att kunna utbetala de anslagssummor, som under innevarande riksdsg varda beviljade till fortsättande och utförande af statens jernvägsbyggnader, meddela följande beslut: a) Den upplåning, som för sagde ändamål erfordras, må företagas på de ställen samt under tillämpning af derom meddelade föreskrifter verkställas på de sätt, som fullmäktige i riksgäldskontoret finna mest lämpliga och ändamålsenliga, till beredande af de för staten, såsom låntagare, mest förmånliga vilkor. Dock bör, så vidt den allmänna penningesiällningen och öfriga omständigheter, som härvid skola tagas i betraktande, medgifva, denna upplåning helst verkställas inom riket. b) För lån, hvilka utom riket upptagas, ega fullmäktige att bestämtna det språk och den myntsort, hvarå obligstionerna komma att utfärdas. ec) Utan meddelande af någon särskild bestämmelse i atseende på räntefoten för de vid ifrågavarande upplåning utgifne obligationer, öfver!emnas åt fullmäktige att soka befordra denna upplåning till verkställighet på de fördelaktigaste vilkor, som för det allmänna kunna beredas. d) Låven amorteras årligen med en procent af det i obligationerna förskrifna kapital; och kommer amorteringen af hvart och ett särskilt lån att vidtaga från och med året näst efter det, hvarunder obligationerna för samma lån blifvit till långifvarne utlemnade. e) Fullmäktige må, vid lånens upptagande, äfven medgifrva kapitalrabatt; dock böra lånen upptagas utan kapitalrabatt, så vida ej, genom medgifvande deraf, en så mycket lägre ränta för det verkligen upplånta kapitalet erhålles, att deux genom kapitalrabatten uppkomna kapitalförlust medelst dennä ränteskilnad under amorleringstiden för lånet blir betäckt. — Aftonbladet har vid flera tillfällen tagit sig friheten yttra den förmodan, att den af statsutskottet vid innevarande riksdag föreslagna och af rikets ständer, hvad beträffar ann Anhkh 4rudia kufundtitlarne I Yäsentia