Aftonbladet – 7 april 1857, sida 2

rali!et upplifva och inskärpa.9 Men såsomdet lätt kunde förutses, befans pluraliteten inom utskottets plenum obenäget att antaga afdelningens. förslag, . Under den ganska lifliga diskus: sion, som der Sgda rum, delade sig slutligen ut Iäkottets. ledamöter semellanitVå eningar. -ena-sidan ville.an; enrevisionaf nuvarande sabbatslagar, så att de hädanefter icke skulle .Lupptaga ansvar för handlingar, genom hvilka ;nskilta personer egentligen;blott för sig sjelfva förspilla sabbitens helgd: och. välsig. nelse, --utan..endast ,för ..sådant, hvarigenomisabbatsstillhetenipå ettxgroftyoch oförsyntsätt offentligen störes, eller ock enskilta personer afrauktoriteter-eller-andrapersoner i-märklig mån pålägges ett för deras samveten kränkande tvång till att ohelga sabbaten; åden andra sidan yrkade man det beslut, att utskotteti skulle förklara sig för närvarande. sakna tillräckliga skäl att, ianledning af motionerna, tillstyrka vidtagande af någon riketsyständers åtgärd. Det.bör-anmärkas, att.den ene motionäcen, biskop Björck, som är ledamot af eko. aomiutskottet, der med värma försvarade den örra--meningen. a e : Den senare meninger, som slutligen biträddes af dem, hvilka först omfattade afdelningens förslag, segrade duck vid votering och blef. således utskottets beslut. -Derom skulle . cke så mycket. vara att säga, om. ej utskottet derför anfört skäl, som i vår tanka alldeles icke böra -godkännas, enär de innefatta. ett försvar för den. nuvarande, orimliga sabbatslagstiftningen. Efter upptagande af en fullFständig. Re öfver gällande föreskrifter Mot sabbatens vanhelgande yttrar utskottet: Åf föregående förteckning synes således, att dessa lagar hvarken sakna fullständighet: eller skärpa; och att de af motionärerne angifna missbruk, de der för: tjena beifran och rättelse, utan svårighet kunna af lagtillämparen, under gällande lagar hänföras. När allmänna lagen stådgar böter för den, som på sönellår Belgedag företager-resa till lands. eller sjös förr än jgudstjenst är Sndad, torde; i fråga oni ångfartygsegåres rättighet att utlysa lustresa på söndag, den inskränkning redan i lagen: förefinnas, som af: det end motionären åsyftats; då samma lag likaledes med böter belägger idkande af arbete och handtverk på förenämde dagar; så. finnes, redan; :det förbud; hot Bllmänna och enskilta arbetens förrättande å sabbats-. tiderna, som af den andre motionären påyrkas; och när vidare, enligt ofvaråberopade städganden, offentMigå skådespels uppförande på .sön-. och helgedagar är, med vissa undantag förbjudet likasom äften bröllopb och. stora graföls hållande aftonen: före eller-daged efter söndag eller stor helgedag, på det att gudstjebsten dej må (detigenömöförsämitas, så synes; att skicket med offentliga lus:barheters-anställande. unPdet gudstjensttiden, eller å tid för beredelse till sabbat, redan är utiy gällande; sabbatslagar: förbjudet och bör med deras tillbjelp kunna hållas, inom tillbörliga skrankof; för så vidt detta syfternål kan ined förbudslagars tillbjelp uppnås. järn Längre fram anför utskottet: 35 Förbudslagar fattss sålunda icke; och derawokande ned nya, öller äldre ansvarsbestäåmmelsers skärpande; torde föga bidraga -till det åsyftade ändamålets uppnående.. Röster hafva äfvehledes ej: saknats, som yrkat-på.de..gällande; sabbatslagarnes.öfverseende.i, syftning-att få-dessa, lagar . mildrade och vissa bestälmmelser--utmönstråde, som -förmenats -strida -mat de jutidet: religiösa -öch borgerligaxlifvet-rådande alls männa begrepp. Att föra ämnets-behaudlingrin på: dennå väg; dertill har utskötteb funnit sig säkra ad: ledhing i motionernas innehåll och syfte Icke Heller ligger uti dagens erfarenhet någon uppmaning dertillj då denna. erfarenhet snaräre vittnar om slapphet uti; än om otidigt och öfverdrifvet nit för de ifrågavVarande ;lagarnes upprätthållande.,. Den. närvarande tiden,.så upprörd. af religiösa stridigheter, på samma gång som-det verldsliga sinnet. högt ropar på: det timliga:förvärfvets och sinnesvjutningens obutdna frihet, synes ock utskottet föga lämplig tilkföretägande af nämde lagars omarbetning, då det är att föratse; det lagstiftaren skall röna de största svårigheter ätt mellan de olika anspråken uppdråga ef gräns, söm tillfredsställer det allmänna rättsmedvetandet, Hvad som uti de äldre sabbatslagarne kan synas för strängt, har redan: blifvit mildradt af seden, och utskottet byser jemyäl. den förboppning, att de bestämmelser, som uti dessa: lagar-möjligen: saknas, också skola af en vaknande bättre och frommare-tidsanda ; ersättas och göras öfverflödiga: Den verldsliga tidsriktning; som isynnerhet från medlet: af det sistförflutna århunodradet sträfvat till försvagande af kristlig tukt öeK ordning inom församlingen, har önekligen länge värit på återgång och lemnat rum fören ållvarligare båg att tillfredsställa de, andliga; behofven, hvarpå den förväntan synes med allt skäl kunna grundas, att en :kristligare andå skall med allt större styrka fritt utveckla. sig inom. samhället samt, genom sitt:inflytande. på :det . allmänna tänkesättet, göra användändet af tvångsmedel till sabbatsfridens upprätthållande i viss mån öfverflödigt. Dessa skäl, hvilkas riktighet? ingen kärer! Pbestrida, hade bört föranleda ttskottet att, med den rätt 34 R. O. medgifver utskottet, Itillstyrka en tidsenfig revision. af sabbatslagarne, på sätt prosten Emanuelssoa och,hr Lallerstedt uti atfgifna reservationer yrkat. Vi meddela begge.dessa reservationer. före Prosten Erianuelsson, med hvilken lektor Sonden7instämde, yfttrade:; sEharu biskop Björck och domprosten Björling i afgifna ochtill ekonomintskottet remitterade motionet till fullo ådagalagt nödvändigeten af åtgärders I vidtagande för att rätthålla sabbatens helgd, så hår dock utskottet stannat i det visserligen beqväma, Ne föga tillfredsställande beslutet, att göra ingenting. För min del kan jag icke vara nöjd med ett sådant resultat, utan tror, att någonting både bort och kudnat göras. Visserligen åberopar man den redan befintliga lagstiftningen i förevarande ämne såsom tillräcklig och ändamålsenlig, men ser man nogare på denna lagstiftning, så skäll höh å eha sidan befitnas hafva öfverskridit gränsen för sin, befogenhet, i det hon genom böter vill drifva menniskör till gudåktigMHet, och å andra sidan icke uppfylla sitt ändamål, det nemligen att. freda. så väl sabbatsdagen. från öhelgande, som; samvetsömma kristna från det olyckrsaliga valet. mellan att bryta antingen mot Guds bud eller sina verldsliga. herrars befallningar. En revir. Ision af våra sabbatslagar anser jag derföre nödvändig, och borde, enligt mitt förmenande, rikets ständer ingå till Kongl. Maj:t. med-en underdånig anhålan derom. Hr Lallörstedts steservationsär-så lydande: : 1 den mån allmänna tänkesättet alltmera återgår från den likgiltighet för. det religiösa lifvet, hvilken-under mer änm-ett.halft århundrade egtrumsicke-blott-inom vårt fäderhestand;utån ock inonr-största delen af