Aftonbladet – 7 april 1857, sida 2

samt till och från Sverge måtte upphäfvas. Utskottet, som visserligen ansett passförfattningarne i flere hänseenden erfordra förändringar, har likväl lemnat motionen utan af-. seende på den grund, att lagmannen Carlssons. enligt nådigt uppdrag, uppgjort ett sammandrag af passförfattningarne jernitesförslag till. förändrade föreskrifter i ämnet, hvilket förslag.blifvit afgifvet 1852, och att K. M:t såundavisat sig vara betärkt på ttt 1 nåder vidtaga de. ändringar i berörde , författningar, hvilka kunna finnas: vara.-afoförändrade omständigheterispåkallades:Emot utskottets) beslut reserverade sig flere ledamöter af adeln, preste och borgarestånden; deriblandtandssekreteraren Thömåe, hvilken i eb! gränalig fetervas tion utvecklat -de många oiägetheterna af nu sällände författningar, hvilka dels numera i allvä het icke tillämpas, dels dåsådanttillfälligtvig sker, sätta en hållkarl i. tillfälle, ja ålägga denne såsom en laglig skyldighet att beröfva den resande ifrileten. Efter ått; ha. visat huru det öfverklagade, kringstrykandet snarare. befordras än inskränkes-genom nuvarande passväsende, föreslår slutligen det upplyste feservanten; att rikets ständer, ville till Kongl. Maj:t aflåtaenunderdånig skrifvelse; deri p,pmed erlännande af den grundsats; att för resor inom riket icke bör erfördras pass, och , ätt utländningysom vid: gränsen uppvisat-pass, dör. vara berattigåd att utåminågot särskilt tillstånd och utan några förnärmande formaliteteter: få--resa.och uppstålla sig.inom riket hvar han behagar; rikets: ständer anhålla:om revision af passförfattningarne i öfverensstäm melse härmed. Då-erfarenheten-länge till -fallo.visat,, att de inskränkningar i personlig frihet och-fortkomst,..som. våra -passförfättningar innebära, väl -äro -egnadezatt: onödigt besvära -hederligt folk, men ingalunda utgöra -mnågra.-kontroller emot skälmar, hvilka sällan äro passlösa, si hyså vi den förhoppning, att riksstånden måtte finna skäl att återremittera ifrågavarande betänkande i def syftning;som hr: Thomåes reservation. gifver vid handen: På riksståndens.cbord..hvilar. till. afgörande ekonomiutskottets;betänkande:p:r 71.1 anledning af motioner, soni:vid-innevarande riksdag blifvit dels af. biskop Björokydelsaf dönit prösten. Björling väckta om åtgärder tillbe främjande. af sabbatens. helgd. . Enligt hvad vi !erfarit,-hafva-dessa.motioner inom utskottet! utider .n lähgre tid varit föremål: för, ber habdling; öchdet ser utsom skulledå, hvilka åtagit sig att föra den Kriätliga ofördragsamhetens, talan,, ansett .debna fråga tjenlig för att på förhand;-och innamreligionsfrihetsfrågan förekommer; utrönavhvad.den.allmänna...mer ningen kunde tåla vid. Den-enemotiorären; hr Björck, har otvifvelåktigt låtit hänföra vig af idet renäste-kristliga nit; hans. mötion,som endast afser undanrödjandet af åtskilliga, sabbatens Helgd störande oskick eller missbruk, bär tydligt vittnesbörd sony jettsådaåt) nit! Dereibot: säger: den andre,cbr Björlings bttrydkligen, att han anser skärpta sabbatslagar kunna didtverka de religiösarrörelser.och oroligheter, som sedan-senaste riksdag i riket uppkommit, Han beklagar, att regeringen lemnat utan åtgärd -presteståndets vid 18507 ärs sriksdag päf? låtna skrifvelse om upplifvande .af kongl. förordningen den 17 Okt. 1687; om eder och sabbattsbrott; och tror att-om folket. såge-att den myndighet, söm här statens högste: ande liga och verldsliga makt hos sig förenad, allvarligen villv gifva kraftåt lagarne..mot sabbatens Fanhelgandej så skulle det lyssna till prestens förmaningar. Eg 5. Hvilken bedröflig förvillelsel... Aro. skärpta sabbatslagar egnade att förekomma de religiösa rörelser, öfver hvilka man klagar? Kan man föreställa sig möjlighetensaf em återgång. till den ståndpunkt, hvarpå. allmänna tänkssättet befann-sig för två sckler ;sedan? Kan, polisens S modelbara biträde vid själavårders handbafvande. vara fördelaktigt? Der, som verkligem vill befordra ett-religiösare lif, kan icke å dessa frågor lemna mer än ett svarstms Efter Hvad vi hört sägas, skall inom? dö adelning, af utskottet, som först behandlade mötionen, den;-mening: gjort sig..gällande, att en revision taf; sabbatslagarne, men i en tidsenlig riktning, borde ega rum; och dervid utmönstras: sådana bestämmelser; som äro med nutidens. seder och föreställningssätt ,oför: enliga TDettarbeslut; som å afdelningen fattafs för flera måriaderisedan, skall inom presteståndet hafva väckt en viss oro.; Efter flera bordläggringar;, och då ändtligen efter lång väntan beslutet skulle justeras, framdrogs från presteståndets! sida ett i mötsattrriktnihg förförfattadtsförelig till utlåtande) för hvilket mån med-biträde af bondeståndets Jedamöter, lyckades att få en rösts pluralitet, :ecl..so således till utskettets: plenurärafgafsifäjr a Detta utlåtande innefattade :ens:hemställan till riketszständer, att hos K M:t anhälle; det nu gällande dels i 1734 års lag; dels isenare författningar spridda föreskrifter om sabbatens helgände måtte i. ett sammandrag samföras och, jemte uppmaning till vederbörande myndigheter att vaka öfver derasiakttagande, till århgt uppläsandes från predikstölarhe an befallass VS Vint tngllirpne För att visa biru föråldrade nuvarande sabbatslagar: äro,. må. det. vara tillräckligt att erinra -omnågra: af.de föreskrifter de innehålla, Enligt 3 kap. missgerningsbalken: skall -den: som sällan kommer till kyrka åktöndagåroch högtidsdagar, böta 10 daler. Samma bot-ar för den, som företager.resa tilllands.ellör sjös indan gudstjenst är förbi, och hvar. som, häst eller båt dertill-utlegerspliktar-5S-dalers—ur. Desiå ock Avlika läFer; hvilkäs tillvaro ärför