Aftonbladet – 2 april 1857, sida 2

Sedan ridderskapet och adeln ändtligen efter fyra plenidagars debatter genomgått bevillningsutskottets särdeles bristfälliga betänkande angående allmänna bevillninger, ehuru äfven här junkerpartiets försvar för betänkandet i nästan alla punkter af vigt segrade öfver de deremot framstälda välgrundade anmärkningar mot orättvisan, förvirringen och ändamålsvidrigheten af de nu varande beskattningsgrundernas tillämpning m. m., förekom i går afton på riddarhuset en ganska liflig debatt med efterföljande två voteringar, i anledning af hr Stjernsvärds förslag om inbjudning från ridderskapet och adeln till de öfriga riksstånden att till gemensam öfverläggning sammanträda rörande de vigtiga frågorna om rikets landtoch sjöförsvar, hvilka innefattas i 4:de och 5:te hufvudtilarne. Troligen erinra sig våra läsare, att då hr Hjärne först framkom med enahanda förslag beträffande 1:sta hufvudtiteln, junkrarne invände, att detta förelag blifvit väckt allt för sent och att hinder mot dess antagande förefunnes uti en öfverenskommelse inom talmanskonferensen, att nämde hufvudtitel skulle å en viss utsatt dag förekomma hos alla fyra riksstånden och att medstånden förmentes hafva bifallit denna talmännens hemställan, innan hr Hjärnes motion hos ridderskapet och adeln föredrogs. Denna förmodan föranledde också då till afslag å hr Hjärnes framställning, och man blef tämligen förvånad, då man derefter inbämtade, att det förmodade eller föregifna beslutet hos de andra riksstånden alldeles icke blifvit fattadt, så att några fatalier i det hänseendet i sjelfva verket ej hade varit förlorade. Omedelbart derefter väckte hr Stjernsvärd sitt ofvanberörda föreslag. hvilket bordlades och som sagdt är i går förekom till pröfning. Nu bestod likväl de obotfärdigas förhinder deruti, att förslaget blifvit väckt alltför tidigt, d. v, 8 innan statsutskottets betänksnde i ämnet inkommit och man således kunde urskilja, hvilka punkter som borde blifva föremål för de gemensamma öfverläggningarne. Förgäfves gjordes, såväl af friberre A. OC. Raab som af hr Brakel och hr Mannerskantz, amendementer till hr Stjernsvärds motion, hvarigenom man ville bestämma dessa hufvudpunkter, t. ex. om beväringsmanskapets vapenöfningar, sjöförsvaret, armåns organisation m. m. (hr Brakels förslag), ja man ville till och med öfverlemna åt talmanskonferensen att öfverenskoima om föremålen för öfverläggningarne (frib. Raabs förslag); men intet balp. Det förra amendementet fick endast för sig 15 röster mot 64, och det senare 30 mot 70, Således en alldeles kompakt junkermajoritet! Det anmärkningsvärda härvid var, att knappt de simpla karlarne, här behöfde framträda till kamp, utan afslaget gick snart sagdt af sig sjelf. Som bekant är, härleder sig emellertid försleget om gemensamma . sammanträden just från junkerpartiets chef grefve Lagerbjelke; hvarföre man äfven häraf kan sluta till, hur pass allvar junkrarne hafva med de g. k. reformer som af dem förordas. Ännu står dock en utväg öppen, som både kan och bör begagnes, .det är nemligen att förslaget om ett sädant gemensamt sammanträde väckes inom borgareoch bondestånden, då, om det der bifalles, ridderskapet och adeln och presteståndet måste följa med. Vi neka ej, att i-förevarande fall sådant skulle blifva tämligen påkostande för junkrarne; men de hafva då att tacka sig sjelfva för den oklokheten att icke vilja taga initiativet i en