Aftonbladet – 30 mars 1857, sida 3

slitit mycket ondt på fiskeplatserna, emedan der rådde stor trängsel (5000 personer anta gas varit samlade) och vädret var ostadigt, så ait en mängd menniskor skola tillsatt Iifvet på sjön, isynnerhet under hemresan. SET SOVUMITLELESA EA I UTRIKES. Med. de i går och idag ingångna posterna ha vi mottagit tidningar från London af den 23, Paris, Brissel och Berlin af den 24, Hamdurg af den 25 och Köpenhamn af den 27 dennes. I FRANKRIKE. ) Den 24 dennes hölls Neufchåtelkonferenjernas tredje session, hvilken bevistades af Copa sändebudet, grefve Hatzfeld, men cke af. det schweiziska, dr Kern. Eogland uppgifves icke vara belåtet , med de medgifsanden Preussen gjort, hvaremot de öfriga nakterna förklara. dem tillfyllestgörande. j Oaktadt de engelska tidningar, som innesöllo grefve Raynevsls memoirer cm förhålfandena i Kyrkostaten, togosibsslag på posten i Paris, ;har Constitutionnel likväl redermera erhållit tillåtelse att meddela dstta dokument, dvars äkthet sålunda blifvit bekräftad, oakjadt det i en inleåning. heter att dåeri blivi gjorda några förvrängnirg:r, hvilket dock Zanska naturligt förklaras deraf, att memoi:en blifvit tvenne gånger öfvergatt, först från franska till engelssa och derpå åter från engelska hill franska. Någon förändring af idet: hufvudsakli.a innebållet bör dock icke deraf ba blifvit en följd. ENGLAND: Den telegrafdepesch vi i dag mottagit, och hvilken meddelsr de första resultaterna af parlamentsvalen i England, föranleder oss naturligtvis att med tystnad förbigå en mängd af de gissnisgar och beräkningar i afseende på utsigterna för valen såväl i allmänhet som i vissa mera betydande orter, :sågom t. ex. Londons city, hvilka förekomma i de nuin: gångna tidningarnes Valagitationen har,emeltertid företett åtskilliga märkligare drag, som förtjena att, fastän resultatet redan är kändt, särskilt omförmälas, Ett bland de. hufvudsakligaste vapen, som blifvit mot regeringen använda, hsr varit den -f oss förut i korthet omförmälda memoire, som franska sändebudet i Rom, gr-fve, Rayneval,.aflitit angående förhållandena i kyrkostaien, och det syntes verkligen som skulle denna memoire blifva långt farligare för lord Palmerston ,än alla. de aktstycken tillsammanstagna, hvilka framkommit med anledning af kinesiska kriget, enär utaf densamma tydligen visade sig på hvad vilkor England ärfi stånd att bålla fast vid förbund-t med Frankrike. Det franska sändebudet förklarar i nämde dokument rent ut, att en fransk armå framgent bör förblifva stationerad i kyrkostaten, ja antyder icke ens möjligheten af, att denna ockupation en gång kan upphöra, Han söger nemligen, att det icke är alla frågor pi hvilka man kan gifva ett bestämdt svar, och till dessa räknar hsn isynnerhet den italienska frågan, då det icke skall vara ringaste utsigt för handen, att italienarhe kunna komma derhän, att de kunna resera sig sjelfva. Hr de Rayneval berömmer mycket påfvens regering, men förklarar henne likväl alldeles oför.ögen att för sig vinna den sllmänna meningen, enär hans helighet hvarken kan hoppas finna stöd hos det konservativa patiet eller hos den nyligen upp rättade inhemska armån, Ville han inlåta s:g på reformer i riktningen af det ko:stitutione!la systemet, skulle det ena pariiet hastigt sflösa det andra, inti!ldess Mazzinis anhängare, till hvilka hela den upplysta delen af hationen nu bör riknas, komme till styret; Italiens enhet skulle proklameras och samtid gt dermed en krigsförklaring utfärdas mot Österrike. Sändebudet anser den italienska revojutionen oun:viklig, och många af de anmärkningar han gör med afseende härpå, passa förväffligt in på Frankrike; man ;skall derföre, enligt hans åsigt, nöja sig med att tillsvidare hålla revolutionen tillbaka med våld, och för öfrigt öfverlemna åt slumpen huru förhållandena framdeles komma tt utveckla sig. Han byser samma pessimistiska åvigt, som mänga franska statsmän för ögonblicket; man ser att det går så rasande det kan; man hyser icke ringaste tro på att en någoriunda täxer fravtid kan betryggas, och tröstar sig blott med tanken på, att för ögonblicket likväl råder en vindstilla, och att man möjligen icke skall upplefv: den tid då storm fordra en fläckfri karakter hos den make I