(Insändt.) Till redaktionen af Aftonbladet. Aftonbladet för i måndags innehöll en kort artikel deri redaktionen rättvist beklagar den splittring,son i frågan om behandlingen af anslagen under I1:sta hufvudtiteln visat sig inom de liberala fraktionern: af adelo och borgareståndet. Tit. har likväl ickt sökt närmare utreda anledningarne till detta förbållande, och om än dessa ligga uppenbara hvad adelv beträffar, der man från början kunnat förutse, at en förening emellan så olikartade elementer som dt verkligt liberala och vissa. rent aristrokatiska ut grefve von Platens fusion icke i längden blefve möjlig med mindra än att de förra skulle allt fö mycket förneka sia själfständighet och nedlåta sig att endast gå ärenden åt ett annat slags aristrokat än junkrarnes, och till på köpet handlande med lång: mindre planmessighet och vida mer skuggrädsla, så är det svårare ätt lösa gåtan af borgareståndets nuvarande ställning. . För den, som på närmare hill iakttagit både händelserna och personerna, torde det likväl icke vara omöjligt att finna denna lösning. Splittriogen härleder sig nemligen der redan,fråv början af riksdagen, då en förening af de libarals elementerba i borgareståndet erbjöds och troliger kommit till stånd, så vida icke några medlemmar a! det gamla oppositionspartiet velat allt för suveränt diktera vilkoren, hvilka af flera skäl icke kunde obetipgadt ASA af de nya ledamöter inom borgareståndet, som hadb.en motsatt utgångspunkt; ty då de förra icke ville attaga någonting i Sverges hvarken yttre eller inre politik vara sedan sista riksdagen förändradt, så ansågö deremot de senare, att regeringen nu intagit en helt anvan ställning till re resentationen än då, och ätt representationen i följd graf äfven börde se sakerna sådana de ärc och icke finna någon fördel vid en opposition quand möme. Till en början lyckades det gamla Oppositionspartiet att vinna försteget, och följaktligen att tillsätta utskotten. Vinsten häraf hade möjligen i visst. fall kunnat blifva af värde, om detta parti sedermers vetat att begagna sin seger på ett sätt, som gjort dess v-rksamhot både aktad och gagiielig. Baträffandö konstitationsutskottet känner man ännu endast af en; och annan notis i tidningarne huri ståndets Iedamöter der uppfattat sitt kall. Men från statsutskottt vet man redan tillräckligt för att, utan äfventyr att alltför mycket misstaga sig, kunna yttra, att partiets ledare inom detta utskott icke gjort sig rätt reda för hvarken sitt mål eller sättet att vinna detta. Derom vittnar i första rummet, såsom Aftonbladet ganska riktigt anmärkt, behandlingen af 1:sta hufvudtiteln, der man med alltför mycken likgiltighet åt sitt öde lemnai hufvudfrågan eller den om sammanförandet af de fera forstliga apanagerna under konungens civillista, för att söka nedpruta summan af det för prins Oscar begärda anslag, hvilken nedprutning man ganska väl borde veta att den icke kunde vinnas, Oppositionen iden delen kunde således ej 18da fill något ravultat, hvarföre man (som ordspråket Iyder) onödigtvis sköt bort sitt krut Deremot hade man efter all sannolikhet kunnat vinna apanagens samranförande undar en titel, hvarigenom man nått ett verkligt politiskt ändamål och derjemte fått tillfölle att uttrycka en opinion, hvartill ran eljest saknar tillfälle. Derest icke insändaren är alltför illa underrättad, hade det, åfven sedan atatsutskottets betänkande inkommit till stånden, varit möjligt att inom borgareoch bondesiånden tillvägabringa ett sådant beslut, så vida nemligen det gamla opposi-. tionspartiets män inom det förra ståndet velat lemna