Aftonbladet – 28 mars 1857, sida 2

svar, sävida nenaen mea vanlig Bloknet uarar tördel af förhbållandena. — Den afdelning af allmänna besvärsoch ekonomiutskottet, som haft befattning med de väckta motionerna om reglering af presterskapets aflöning, har nu afslutat sin behandling af detta vigtiga ämne samt justerat sitt förslag till utskottets betänkande. Efter att ha utvecklat de olägenheter, som åtfölja det nuvsrande aflöningssättet, och erinrat, att ett ändamålsenligt ordnande af presterskapets aflöning icke för en längre framtid kan vinnas genom konventioner, yrkar afdelningen en fullständig utredning af presterskapets inkomster och uppgörande af ett derpå grundad: förslag till allmän lönereglering såzom der enda åtgärd, som numera kan befordra en tillfredsställande lösning af frågan. Efteratt vidare ha gifvit skäl för den åsigten. att vic en blifvande lönereglering de presterskapet på det hela lagligen eller genom bäfdvunnen vans rillhörande inkomster icke böra förminskas eller till annat ändamål användas, att prestboställena, för så vidt de af innehafvarne bebos oeh af dem med fördel kunna brukas, icke böra utarrenderas, samt att någon ny all män delning eller ombildning af pastoraten icke bör för närvarande ifrågaställag, antyder afdelningen den riktning, i hvilken ordnandet af presterskapets aflöning bör, enligt dess åsigt, verkställas medelst uppgifvande af följande grunder, nermmligen: Att presterskapets inkomster fördelas emellan det ordinarie presterskapet sålunda, att hvarje tjenstgörande ordinarie prestman får anständig bergning; — att presterskapets inkomster, utan attingå istatsverket, böra i annan ordning än omedelbart ur den enskilta medborgsrens händer komma presterskapet till godo; — att all tionde, vare sig tertial-, smör eller qvicktionde, utbytes emot en gång för alla bestämda afgifter; — att påskpenfdingar, jura stole, matskott, offer, dagsverken, med flera smärre extra ordinarie afgifter, utbytas emot till beloppet bestämda utskylder, att utgå icke allenast af fastighetsegare, utan Sfven af församlingarnes öfrige invånare, och uppbåras på enahanda sätt, som om tionden bestämmes; — att de boställen, som afses att af löntagaren bebos och brukas, beräknas till en deras verkliga värde motsvarande inkomst; — att i allmänhet presterskapet tillhörig jord, som icke kan i föreningmed bostadsställe brukas, utarrenderas enligt samma grunder, som för till staten eller boställsdirektionen indragna boställen följas, och inkomsten användes för presterskapets aflöning; att pastoraten, antingen för hela riket eller skiftesvis, hänföras till tre klasser med några få lönegrader inom hvarje klass, såväl klasserna som lönegraderna inom desamma lämpade efter pastoratens storlek, folkmängd, besvärlighet m. m. och att detta äfven må gälla för komministraturer; att praebende icke må såsom lön beräknas åt någon, som genom innehafvande embete eller tjenst är förbindrad att sjelf bafva sin stadiga bostad inom församlingen och sköta dess pastoralvård; att lönerna fördetordinarie presterskapet så beräknas, att det extraordinarie såsom hittills aflönas af det ordinarie, men att dervid tillika bestämmes huru stort minimum af det aflöningsbelopp, som, förutom bostad och fri föda, bör vice pastorer och adjunkter tillerkännas, och särskilt afseende fästes derå, att på en del ställeo ech orter inga ordinarie komministrar finnas; att lönerna beräknas uti en eller flere af de räntepersedlar, som enligt grunderna för ränteförenklingen äro för hvarje län bestämda, och utgå efter tioårig medelmarkegång, dock att. aldrig mera än en mindre del må beräknas i penningar; samt att löneregleringen sålunda uppgöres, att den må kunna vinna tillämpniog i mån af nuvarande tjensteinnehafvares afgång och gällande konventioners tilländalöpande eller upphäfvande. Med stöd häraf och under hänsigt till angelägenheten deraf att, i afvaktan på ettfullständigt undanrödjande af alla de olägenheter, som äro förenade med presterskapets nuvarande aflöningssätt, åtgärder genast böra vidtagas till förekommande såväl af tvister och misshälligheter, som till afhjelpande, åtminstone i nägon mån, af den vanlottade ställning, hvari det lägre presterskapet sig befinner, till följd af missförhållandet mellan dess inkomster och lefnadskostnader, bemställes, att rikets ständer måtte hos K. M:t anhålla, dels att en komit af sakkunnige män måtte tillsättas, för att, med hufvudsaklig ledning af ofvan angifna grunder, så skyndsamt som raöjligt uppgöra förslag till allmänt ordnande af presterskapets aflöning, samt att berörde förslag derefter måtte varda rikets ständer meddeladt, dels ock att samtlige konsistorierna i riket måtte i nåder anbefallas att under tiden söka, genom tillfälliga öfverenskommelsers åvägabringande, så bereda, att all tionderäkning på åkern må upphöra, att de af offren härflytande inkomster må på annat sätt komma vederbörande tillgodo, samt att såväl kapellpredikanter och komministrar som vicepastorer och adjunkter, de båda senare uteslutande genom bidrag från presterskapets sida, må blifva försatte i en, med hänsigt till deras bergning, mera betryggad ställning. Man har all anledning hoppas, att detta förslag äfven af utskottets plenum kommer att omfattas. — K. Maj:t har tillagt andre stadsfiskalen i StockHolm, vice häradshöfdingen de Berg, som tid efter annan blifvit af justitiekanslersembetet förordnad, att, i egenskap af särskilt aktor, dels vid flottans stations i Stockbolm krigsrätt, dels ock vid Sölands regementes krigsrätt, äfvensom vid blanrated a, KAL HK NS