Aftonbladet – 27 mars 1857, sida 3

det i alla händelser var husbonds rätt att straffa slafven på hvad sätt han fann för godt — och hur kunde han veta, att döden skulle ölja derpå? Så talade de länge fram och tillaka, och slatligen bestämde jury, att det Sara var mord af andra graden ! Du Gud, tänkte jag, är det der mord af andra graden, då vill ag just veta hvad första graden är! Nå väl, ser ni, då dömde de honom att sitta fem år på tukthus -— men tror ni han gjordet? — Nej, tro aldrig det! Han hänsköt saken till högsta domstolen, och der sade de, att intet ;tal kunde göras mot en husbonde för någon slags misshandling af sina egna slafvar — shuru grym den än måtte vara. Lagen, sade le, måste skydda slafegarne för hvarjeanklaselse. Och det var min historia, bröder, tillade berättaren. 1 detta ögonblick hördes steg närma sig, och en mörk figur trädde inom kretsen. Ea änsla af öfverraskning och fruktan genomfvade alla, men gaf snart vika för glädje och tillfredsställelse. Så har du då ändtligen kommit, Henry ! sade Harry. Men i detta ögonblick föll skenet från bloset fullt och klart öfver den nykomnes ansigte, eh Harry häpnade vid dess spöklika uttryck. sFör Guds skull, hvad står på, Henry? Hvar ir Haxk? Död!, svarade den andra. Likasom träffad af ett pistolskott flög Harry med ett enda språng upp från marken. Död? uppreade han. Ja ändthgen, De pinade honom hela natten i går, innan det lyckades dem att få Lifvet ur honom. O Gud! Jag fruktade det så skulle gålp utbrast Harry. O Hark! — Hark! — Hark!