Aftonbladet – 26 mars 1857, sida 1

Et fs rr 0 I RR GT vs TA jande undersökningar, hvarefter rikets ständer år 1818 nedsatte ett särskilt utekott för frågans behandling. Pluraliteten inom detta utskott föreslog uppbäfvande af den kollegiala styrelseformen och införande af ministerstyrelse; hvilket förslag likväl icke omedelbart röfvades af rikets ständer, utan öfverlemnaes till regeringen med anhållan om en ytterligare komit för beredande af en ny regleing af rikets embeten och tjenster samt ett örbättradt arbetssätt inom styrelseverken. En RT komite nedsattes också år 1819 och anbefaldes att sammanträda med lagkomiten och de då äfvenledes till öfverseende af de ekoomiska författningarne utsedde komiterade. rukten deraf blef ett år 1822 afgifvet gekanel betämkarde, hvilket föranledde en unglig proposition till 1823, års, ständer om behofvet af ett särskilt utskott för att ännu fullständigare undersöka ärendet. Detta utskott nedsattes och utarbetade ett nytt betänkande. De resultater, som deraf vunnos, voro: :o0 en del rättsfrågors.afskiljande från de administrativa embetsverken enligt kongl. förI ordningen den 17 April 1828; 2:o indragning af allmänna ärenderas beredning; samt 3:o departementalstyrelsens införande, hvilka båda sistnämde åtgärder likväl ieke kommo tillstånd förr än 17 år derefter, eller efter rikets ständerb vid 1840 års riksdag derom fattade beslut, och genom halfheten i de steg, som då NR samt bristfälligheten i den ännu oaktadt alla klagomål bibehållna arbetsdelningen inom konungens . kansli ingalunda motsvarat hvad man med förändringen åsyftade. I afzeende på regleringen af de regeringsdepartementer underordnade styrelseverken lemnades frågan åtec alldeles eafgjord, ehuru ett af de hufvudsakligaste syftemälen med departementalstyrelsen uppenbarligen var just det, att ställa departementscheferna i gpetsen hvar och en för sin förvaltningsgren, för att kunna med närmare uppmärksamhet följa alla dith rande angelägenheter samt öfvervaka verkställigheten af meddelade föresk:ifter. Emellertid tillsattes en mängd tjenster inom kollcgierna endast på förerdnande, emedan för en Rärmare utveckliog af det antagna systemet fordrades, att de regeringen underordnade förvaltningsmyndighbeterna, utgörande desa organer, erhöllo en derefter lämpad organisation, likasom en förändrad arbetsordning inom desza verk ble? nödig, för att undanrödja den nu öfverklagade långsamheten uti ärendenas handläggning och befordra en större raskhet i förvaltningen. Behofvet af en dylik förändring undföll ej heller den år 1844 efter tronförändringen bildade nya konseljen, hvilket synts af konungens vid samma riksdag i dess trontal till rikets ständer gjorda meddelanden. Efter denna tidpunkt bar man likväl icke i dettahänseende kommit längre än till några artiella regleringar af tjenstepersonalen och ÖRestaterna inom vissa embetsverk ; och vid innevarande riksdag, då likväl så högst betydliga löneförhöjrningar för civile embetsoch tjenstemän blifvit af regeringen äskade, öfverraskas man ef det oväntade förklarande från chefen för finans-departementet, att statsrådet efter neggrannt öfvervägande af frågan ora en ny embetsverkens organisation iske furnit sköligt att inlåte sig i undersökning om lämpligheten af eller. sättet för en förändring deri, emedan de tid efter annan tillkomne förvaltningar, embeten och befattningar i vår stats mekanism utgöra förgreningar af statens gemensamma lif och såsom sådana äro nödvändiga för samhällets friskhet oeh förkofran. Denra snmärkningsvärda likgiltighet å regeringess gida för ordnandet af en för det allmänna så vigtig angelägenhet har också vid riksdagen framkallat flera motioner, såväl iaora ridderskapet ech adeln af friherre A,C, Raab, som inom bergareståndet af hr EkBolm oeH i bendeståndet af Carl Dahlgren från Eifeborgs län, hvilka motioner blifvit af ekonomiutskottet besvarade på ett sätt, som klarligen ådagelägger, att utskottet icke är af hr finansmintsterns åsigt, utan tvärtom anser en förändring uti det mu varande organieationssystemet vara både nödig oeh nyttig, för att ingjuta en ny friskhet i statens gemensamma lif, samt byser den tanke: att då numera, i följd af senare tiders stegring af alla lefnadskostnader, en betydligare förbättring af statens tjenstemäns aflöning synes blifva oundviklig, det är äf ytterligare angelägenhet att noga tillse, buruvida icke genom förenkling uti administrationen embetsosh tjenstemannaersonälen må kunna ingkränkas så, att utan Utför myeket ökad tunga för staten hvar och en kan tilldelas tillräcklig vedergällning för sin möda. Utskettet har således icke Brott, enligt hvad förut blifvit i Aftonbladet omförmäldt, tillstyrkt rikets ständer att hos K, M:t amhälla om nedsättande af en komitå af skkkunnige personer för att i ämnet afgifva yttranden och försleg, utan utskottet har derutöfver bestämdt angifvit den synpunkt, utur hvilken oerganisationsfrågan efter utskottets förmenande bör behandlas oeh det åsyftade ändamålet vinnas, nemligen derigenom, att, utan införande af en uti andra länder bruklig ministerstyrelse, likväl de behöfliga förvaltningsverken i allsäänhet såsom gärskilta afdelningar. förenas. med departementen under departementschefernas högsta ehefskap och inseI je. Behandlingen af ditbörande ärenden och besluten derom borde likväl då, enligt utskottets. tanka, under behörig ansvareskyldighet besörjas af der anstälde embetsoch tjensteMän antingen kollektivt, der ärendenas vigt och beskaffenhet funnes böra dertill föranlada, eller, då fråga endast vore era verkställighetsåtgärder eller mindre vigtiga ärenden, af vederbörande afdelningschefer, allt efter hrad vid uppgörandet af förslag till den nya regleringen kunde finnas lämpligast. Enabanda trygghet vid ärendenas Handläggning, sem med de nu varande formerna är afsedd, och kvarvid. det allmänaa .tänkesättet. med skal föator mavelbon wviet cbullo såledas Nn