rande vidblef sin i motionen ytirade öfveriygel förklarades diskussionen slutad. Vid anställd votering bifölls, såsom vi förut nämt. utskottets afstyrkande af de väckta motionerna med 254 ja mot 43 nej. 36, PLENUM SAMMA DAG E. M. Behandliogen af första hufvudtiteln fortsattes, ccb uclåtandet godkändes; sista punkten om reparationsanslaget till arffurstliga palatset först efier votering ned 159 röster moi 15, hvilka yrkade återremiss. Utförligare redogörelse skall följa. Kongl. propositionen rörande öresundåstullsns upphö rande remitierades, sedan hr L. J. Hjerta yttrat några tacksamhetsord för regeringens behsndling af denna fråga, och en anhållan att utskottet måtte skyndsamt inkomma med utlåtande deröfver. Föredrogs statsutskottets utlåtande n:r 41, angående vilkoren för löneförhöjning åt embetsoch sjenstemän. Första punkten, som tillstyrker att förhöjningen skall gälla endast under näsia statisregleringsperiod, godkändes utan diskussion. Derefter yrkade hr D. G. Bildt att på förhand måtte besluta ett tillägg i slutet, innehällande att, om löneförhöja:ngen upphör, de för densammas åtnjutande stadgade vilkor skola upphöra, samt ucderstöddes häri af grefve Lagerbjelke, frih. Palmstjerna och Åkerhjedm samt hr Carlheim Gyliensköld, hvaremot frih. W. PF. Tersmeden ansåg tillägget obehöfligt, såsom redan in aget i utskottets yttrande; dezna åsigt understöddes af grefve E. Sparre, hr Printzensköld, frih. R. Cederström och C. J. 0. Alströmer. Hr L. J. Bjerta avsåg en lucka finnas i utskottets förslag, då det ej uppsatt en skala, utvisande den procent, som för hvarje tjensteman tillkommer i löneförhöjning, och troide deraf mycken svårighet uppkomma vid nästa riksdag att då kunna göra en beräkning, i händelse någon nedsättning skulle komma i fråga. Detta besvarades af frih. Tersmeden dermed, att hvarje hufvudtitsl upptager nuvarande, af Kongl. Maj:t äskade och af utskottet föreslagna lönebelopp. Någos allmän skal hade ej kunnat uppgöras, emedan ungefärligen tiks tjenstiegrader ofta hafva olika löner, och detta förut måste jemkas. Efter begärd votering bifölls hr Bildts förslag med 52 röster mot 47. Plenum slöts klockan efter 11. GÄRDAGENS FÖRMIDDAGSPLENUM. Af statsutskottets utlåtande n:r 41, angående vilkoren för löneförhöjningen åt embetsoch tjenstemän(), fortsaties föredragniogern med 2:dra punkten: litt. e) bifölls; litt. d), som föreslår afdrag ända till !, af lönen, då vid tjenstledighet, sjukdomsförfall, bvilket räcker öfver två månader, eller vidannat hinder för tjenstens utöfning annan persen förordnas att tjen sten bestrida, föranledde en iång debatt. Hr af Dalström yrkade afslag och i annat fall bifall till hr Björnssjernas reservation. Hr Stjern: wärd ville, att staten ekulle bekosta tjenstemannens sjukvärd och ansåg under detta vilkor ett afdrag sf lönen böra ske, samt afgaf särskilt förslag derom och yrkade återremiss. Hr Tornerhjelm yrkade bifall till hr Björnstjsrnas reservation, emedan presteståndet antagit densamma Hr Paimerants yrkade bifall. Frih. Tersmeden ansåg att, för bedömandet af frå2s8r, man bör känva, huru nu är stadgadt, och uppjyste, ati den för kansliet gällande stadga är vida strängare än utskottets förslag. Derjemie bör mar komma ihåg, att af K. M:i beror bestämmandet, och sal. vore öfvertygad, att hun nog skulle pröfva omständigheterna vid verklig sjukdom. Men hr Björnstjersas yrkande går för långt, då man derigerom uaderlävtar tjenstledighet mot afståendet endasi af ; af lönen. Yrkade bifall. Frih. BR. Cederström önskade ej ett ovilkorligt bifall, emedan ett för stort afdrag ej bör ske å de små lönerna. Sjukdomsförhållanden kunna vara så olika, att somliga stå nära friskhet, s. k. skolsjuka och det vore derföre ej heller billigt, att en yngre skulle göra tjensten i sådant fall för intet. Strängheten i kanslistadgan tillämpades ej för ders hårdhets skull. Tal. instämde derföre i hr Björnstjernas reservation, äfven derföre, att den sjelfskrifne represenianien ej måtte för dyrt nödgas betala räitigheten att bevista riksdag. Hr Nordenfelt skuile ha önskat att tidsbestämmelsen stadgats till 3 månader, och vid så lång tid vore afdrag med !, billigt, under vilkor att det ej öfverstiger den provisoriska löneförhöjningen. Frih. Sprengtporten ansåg ömmande omständigheter finnas för sjukdomsförbållanden, men det vore iika ömmande för staten att få sin tjenst verkstäld. Yrkade bifall. Hr Ijärne afgaf ett särskilt förslag. Hr D. G. Bildt ansåg nödvändigt att, då man ej bifallit kongl. propositionen, en modifikation i detta fall antages. Bäst hade varit att hvarje tjenst försetts med lön och tjenstgöringspenningar, hvilket au ej kunnat ske, då tillägget är provisoriskt. Ett afdrag, som ej vore högre än tillökningen, har ej inom utskottet vunnit gehör, då densamma varierar från 5 å 6 ända till 150 4, och således somliga vikarier kuode få litet, då andra fingo mera. Då presteståndet antagit hr Björustjernas reservation, så yrkads tal. bifall dertill. Hr L. J. Hjerta ville fästa uppmärksamheten darpå, att här vore fråga om tjensteman mot tjensteman, och att man skall afväga dem emellan; att al statsreglering vore en viss afgift för ett visst arbete; att säkerheten: att utfå denna betalning gör, att mar föredrager statens tjenst framför atinan indrägtigare enskilt; att olyekor alltid äro olyckor och mediörs förlust; att för att ge sjukbjelp, som: uppgifvits ske i Frankrike, borde först undersökning föregå; at antagandet af hr Björnstjernas reservation vore :besänkligt, då sjukdomsförbållenden äro så olika och och man för så ringa pris kunde tillfredsställa begåret att utrikes vid någon brunn återställa förstörda digestionsorganer. Yrkade helst bifall. Hr Stjernsvärd trodde skolsjukan förekommas deraf, att läkaren under edelig förpliktelse afger sitt betyg. Afdraget bör ske, då tjenstsmannen. ej gör tjens.: men att antaga hr Björnstjernas förslag vore så myc ket mindre lämpligt, som deri står, om han gör anspråk på afdraget, hvilket vore störande för kemratskapet; upplyste, att i Frankrike hvarje sjuk tjensteman eger rätt till vård af staten och att han då får underkasta sig ett visst afdrag af lönen; likaså hade tal. yrkat afdrag endast med vilkor, att sjukvård erhålles. Frib. Ugglas. Det rätta är att K. M:t får bestämna afdraget, men då i kongl. propositionen intet högta belopp varit föreslaget, så har utskottet gjort räti att bes:sämma det lindrigare äa ru är stadgadt. Hr Björnstjesnas förslag vore vådligt, då tjenstiedghet 2) gerna kan nekas samt ofia sökes, och man ej gerna kan begära att för så lumpen summa som Väsdel sf lönen erhålla en skicklig vikarie; derföre hsr man fått göra, som hr Björnstjersa an:ydt, nem!. uppsöka en person, hvilken för inet velat åtaga sig att sköta jecsten. Yrkade bifall. Frih. Stael von Holsten framstälde den åsigt, ati som princip borde fas:ställas, aut löneförköjnuingen skall följa tjens:göringen. Dsrigenom förhindras personer att nnoehafva tjeust och ej sköta den, men ändock få förvijuing. Yrkade återremiss, men, om den ej mödsåfves, bifall. Hr Printsenskjöld fann nu på nytt besannadt att, då tatsmakterna skola gifra något åt arbetsmyroina, så kastas åt dem några nådegåfvor och de få ej efter ! örtjenst. Det vore onödigt att bestämma afdraget, an bör embetsverket få afsöra derom. Under Karl : XI fick tjenstsmannen under sjukdom bibehålla in löp. Tal. kunde af erfarechet intyga behofvet wf någon Jecighet för att kunna bibehålla helsa och rafter. Ständernas egna tjenstemän i riksgäldskonoret hafva vida förmånligare vilkor, då man deremot a St oo mA