Aftonbladet – 24 mars 1857, sida 2

Harry, fortfor han, jag har fastat och bedit Horran, liggande på mitt ansigte natten lång, och dock kommer icke tecknet! Se, här äro andra böner, som stå mig emot! Lammet bär ännu tåligt oket. och bokens insegel är ouppbrutet; och dock har Herren sagt mig, att vi skola stå upp och verka och bereda Herranom väg. Han har sagt till mig: Tala med de äldste och kloke män ooh bered derag bjertan. En sak, sade Harry, uppfyller mig med fruktan. Hark, som tillförde mig det här brefvet, ble? uppehållen innan han återvände, och jag fruktar han kan råka ut för någon olycka. Tom Gordoa raser, likt en af Son onde besatt, öfver folket på plantagen. De hafva alltid varit styrda med mild hand, men hvar och en vet, att man med hårdhet kan för ögonblicket utpressa långt mera inkomster. Nu har ban tagit till uppsyningsman gamle Hakum, känd för sin grymhet och lågs sinthet, och i dennes händer har Tom Gordon obetingadt öfverlemnat sitt folk, medan han sjelf dricker och kalasar, och ställer till ostron sup6er, och svär att han skell skjuta ned den förste som klagar. Hokum skall betala honom visst årligen och fer behålla allt hvad han derutöfver kan utpressa. Och så sade man mig, att Tom Gordon har tvenne flickor der för sig och sina väaner, just som han tänkte ha min hustru. Tålamod, Harry, sade Dred med bitter ironi. Det är en kristlig institution.r Jag är rädd för Hark,, återtog Harry; han är den bäste af dem alla och redo att göra allt för oss. Mecn blir han upptäckt, står ingen nåd att vänta. Dred stirrade dystert framför sig, — Hark skal! komma hit i natt, sade han. pJan, sade Harry, måtte han blott kommala (Forte. följer.)