Aftonbladet – 20 mars 1857, sida 1

omkring, sökande höstblommor och drufvor. Dred, som varit ute på ett af sina vanliga ströftåg nstten förut, låg nu i gräset der skuggan var djupast, med en gammal, mycket mött och tummad bibel bredvid sig. Det var Denmark Veseys bibel; och under månget hemligt möte bade dsss vilda inspirerande poesi ljudit likt stridsbasuner för hans ungdomliga sinne. Han låg med armbågen stödd mot marken, med händerna stödjande sitt massiva hufvud och med de stora, mörka, dystra ögenen än följande trädtopparnes mjuka rörelser, der de vaggade fram och tillbaka i den ljumma aftonluftemn, än betraktande de hvita molnöarne, som stilla seglade fram uppöfver honom, Der funnos egenskaper inom Dred, som under andra förhållanden kunnat göra honom till skald. Hans kropptkonstitution, ehuru kraftfull och jättelik till sina dimensioner, hade dock denna högsta grad af mottaglighet, som ställer själen i rapport med alla dolda naturkrafter. Den enda bok han mycket läst — den bok, som i sjelfva erket varit hanssjäls fostrarinna, den egentliga bildande kraften inom honom — var bibeln, utmärkt framför all annan litteratur för dess innerliga sympati med naturen. .Dred liknade i sanning såväl till organism som själsutveckling desse gamla tidens män, hvilka bodde i öknarne och der hämtade -sina ingifvelser. Det är anmärkningsvärdt, att under alla tider såväl kommuner som individer, hvilka lidit af orättvist förtryck, städse tagit sin tillflykt till gamla testamentet samt uppenbarelseboken, Till och med då de äro ofullkomligt förstådda, hafva dessa herrliga skrifter en vild inspirerande makt, likt en sublim symfoni utan ord återfifven af en osynlig: orkester, kvars djupa ruktansvärda kenteabasar blanda sig med de