Aftonbladet – 20 mars 1857, sida 1

nom. Han darrade då han besinnade; att minsta yttring af detta raseri blott skulle tjena att med ännu mera styrka väpna emot honom detsambälle, mot hvilket han redan var i strid. Fruktande att Harry dock möjligen genom någon annan helt: oförberedt kunde få underrättelse om systerns sorgliga öde, skref han slutligen till honom ett bref, deri han icke alienast med vänligt deltagande beredde honom på hvad som inträffat, utan tillika ingick i samtal öfver Harrys eget öde, vy trade oförstäldt sin afsky för de samhbällssgar, som sålunda skyddade vald och orättvisa, medgaf hans så väl som hvarje anaan menniskas rätt tillefribet och -sjelfständighet sånt ett förtryckt förks rättighet attsöka göra debna rätt gällstde om de kunna; men sökte tillika bevisa honom. att tiden härtill ännu icke var kommen. Ett försök af slafyarne, att m:d våld och på en gång befria sig från träldomaoket, skulle, sade han, aldrig lyckas, utan blott ännu mera uppreta de hvita emot dem ech sålunda åstadkomma ännau större olyckor. Gradvis måste befrielsen gå, och han — Clayton — Hade ännu ej uppgifvit allt höpp om dess slutliga utverkande på denna väg, ehuru mycket motstånd ban än fruktade det skulle väcka: Jag veto, skref han slutligen, att det kan tyckas grymt af: en man, som har allt hvad han behöfver, att uppmana den lidande och den förtryckte till tålamod, och dock måste jag det — ty det är enda sättet att slutligen vinna något.s ; TJUGONDE KAPITLET. JÖdemarken. Dot finnes intet studium af den menskliga naturen, som mera kan intressera än anblicken af samma föremål; sedt från de olika synpunkter sem tillköra elika karakterer. Vi atva alla