Aftonbladet – 19 mars 1857, sida 1

aldrig rätt insett hvad skäl de hade för sin resning, då jag läste om deras företag. De hade allting trefligt och gladt omkring sig. De flesta af dem voro i tillfälle att underhålla sina familjer i öfverflöd; och dock ansåga de sig ha rättighet att kasta sig in i et! vidtutseende krig och utgjuta strömmar af blod. Jag har studerat frihetsförklaringen; de förhållanden, som der stå omnämda, voro visserligen påkostande och obehagliga; men — kasta blott en blick på de lagar, som blifvit utfärdsde för oss; och döm sjelf. Om man hade förbjudit dem att lära sina barn läsa; om. man skiftat ut dem bland hårda och orimliga husbönder, och förklarat dem lika litet berättigade att besitta någon egendom, som åskan för plogen — då kunde de haft något skäl för sin revolution. Nåväl, hur var det med vårt folk i Södra Karolina? — Denmark Vesey var en storsint mar, och haden I misslyckats, skulle George Washington i historien varit alldeles densamme som han. Hvad uppmanade Denmark Vesey att träda fram som befriare för sitt folk? Je, just bi. beln oeh er fribetsförklaring. Och hvad säger denna förklaring? — Vi anse dessa sanningar såsom alldeles solklara; att alla menniskor äro skapade till jemlikar; att de af sin skapare erhållit vissa oförytterliga rättigheter, hvaribland främst lif, frihet och sträfvande efter lyeka; att det är för att tillförsäkra folket dessa rättigheter som em styrelse är till; att så snart någon slyrelseform blifvit memlig för vinnamrdet af dessa dess hufvudändamål, det är folkets obestridliga rättighet att förändra eller afskafa den.. Detta uppläses för oss hvarje fjerde Juli, Det lästes likaså för Denmark Vesey och Peter Poyers aamt alla våra endra teppre och rättsinnige män, som vågade följa ert exempel oeh era läror. Nåväl — de misslyekades och ort folk höngde dem. Boch