Aftonbladet – 17 mars 1857, sida 2

framför honom, så förlorads han förmågan att frukta,: såsom. han sjelf uttryckte sig till Castry. Men dessa faror sökte han ej för att skryta dermed, ty-banomtalade dem. sällan, blott mellan fyra ögon, och sjelfberöm hördes aldrig från honom. a q Han var alldeles flärdfri, och vid artigheter rodnade han som ett barn. Han hade:etti hög grad klart och redigt bufvud, och hörde han något berättas, som intreszersde-honomy så-ville han kärna deti nd, och-hopade frågor på berättaren, stunom till demnes förtvifian;. om han sjelf ej var redig eller väl uaderrättad. Hans minne var sterkt ochshålligt, hamsicfattningsgåfva stor, och då han aldrig var syaslolös,-så blefvobhans kunskaper -bådevidsträckta och rediga. De klassiska språkenvckände han gäånska väl; tyska, franska, engelska och holländaka: talade och skref han med färdighet, äf: ventom han flytande talade amazulu-språket, då han var i Port Natal, och-samnolikt på-sin sista resa äfven! Damaraspråket. v:Naturvetenskaperna i hela. deras omfång (fynik; kemi, mineralogi, botanik, zoologi) utgjordehans älsklingsvetenakeper; geografi och historia; kände han mer än de fleste. Politiken intresserade honompå detchögsta; och de rörelser som skakade Europa 1848, vunno en skär genklang i hans frihetsälskarde, bröst. : Hans sätt att uttrycka nig i skrift hafva vi sett af ofrarsåonde utdrig ur hang bref. Frsröstälti ngek är kort, oemkolockh klar, med aågon gång en okonstlad och nästan oviedveten poetisk lyftsing. Vi veta osv ej hafva mer än en gång hört honom hålla tal; det var lätt, ledigt, logiskt, osmyckadt. Han var i hög grad händig, aldrig tädlös, äfven med de minsta medel. Skicklig i att preparera och bevara naturalier, begåfvad med