Aftonbladet – 16 mars 1857, sida 2

utan undervisning, med alla civilisationens laster utan dess förädling, och med all barbarismens råhet, utan den sublima kraft som stundom försonar med den. Enlåg och brottslig förbindese med denna qvinna hade slutats med giftermål — sådana giftermål som man ryser att tänka på, der tvenne råa djuriska naturer komma tillsammans utan ens skymten af ett begrepp om de högre ändamålen med denna heliga förening. Tiff, det här ä din nya matmor,, sade Cripps med ett intet sägande skratt: och en tusan så vacker jänta ä hon. Jag måste tänka på att skaffa en mer åt ungarne för att hålla reda på dem, begriper du. Se så, stig på, min tös. Då vi se närmare på henne, igenkänoma vi : denna qvinna vår gamla bekanta Polly Skinint. Han drog henne in med sig i kojan och, inkommen dit, satte hon sig i Fannys säng. Tiff såg ut som hade han kunnat slå ihjel henne på stället, Han var som hade en lavin störtat öfver honom och stod der i dörren likasom tillintetgjord af förtviflan, medan hon, sparkande fram och tillbaka med fötterna, spottade omkring gig en brun vätska, som hon utsög ur tobaksbussen hon hade i munnen. ; Asamma och regera är det icke snyggt nog här,, sade hon. Låt bara negern vräka ut det der skräpets, pekande på Fannys blommor; jag tål inte att ungarne komma och dra omkring sådana der grönsaker i mitt hus. Hör på, neger der, vräk ut den der strunten! Då Tiff stod stilla och ej åtlydde tillsägelsen, sprang den vredgade qvinnan fram emot homom och slog honom ett slag i hufvudet. Ah, se så, se så Pollp, sade Cripps. Låt honom vara, han är inte yan vid sådant.,