Aftonbladet – 14 mars 1857, sida 3

velaktigt icke komma att uteblifva. DANMARE. Independance Belgepv r eddelar fullständig: ordalydelsen af den not, som danska kabinet tet under den 23 Febr. aflåtit till Wienerhof vet såsom svar på den österrikiska noten a gående de Holstein-Lauenburgska angelägen heterna. Den till hofvet i Berlin aflåtra no ten skall vara nästan ordagrant lika lydande I den ifrågavarande noten, som finnes unde;tecknad af hr v. Scheel, förklarar denne, at: hertigdömet Holstein blifvit rådfrågadt i hva: som rört dess särskilta författning, och ha: påstör, att det alldeles icke åligger regeringer att iakttaga samma formalitet i afseende p helstatsförfattringen, så snart den icke str i strid med den förstnämda. Besvarande den förebråelse man gjort darska regeringen. att ha brustit i uppfyllande: af de löften hon gifvit de tyska makterna. anmärker hr v. Scheel, att förordningen et den 26 Juli 1854, som oktrojerar helstatsförfattningen, blifvit offentliggjord utan att hföranledt några anmärkningar, hvarken frå: Preussen eller Österrike, anmärkningar. hvilka man säkerligen icke skulle ur:ktlåtit att framställa, om Danmark hade tillförbundit sig att handla annorlunda. Den danske ministern söker derpå ådagalägga, att, äfven under medgifvande att hel statsförfettningen blifvit på ett oregelbundet sätt oktrojerad, hade den emellertid blifvigrundvalen för monarkiens konstitutionella tilivaro, och att man för värvarande icke skull: kunna underställa densamma provincialstän: derna utan att rubba konungens myndighe: och grundvalarae för statens allmänna rätt. Noten tillkännager för öfrigt, att en revidsion af holsteinska författningen kommer at! fega rum så snart omständigheterna synas gyn samma för en sådan åtgärd, och säger, ati regeringen då skall blifva i tillfälle öfverens komma med provincialständerna om ett särskilt och bestämdt fastställande af hvad som rörer hertigdömets angelägenheter. I afseende på domänfrågan förklarar hr vScheel, att regeringen, under det hon alltjemt vidhåller sin rätt att inbegripa densamma under kategorien af gemensamma angelägenheter, gerna vill ingå på hvarje anordning, som synes egnad att leda till det önskade målet, men att det synes henne omöjligt att beträda en väg, som leder till uppbäfvande af den verkliga unionen mellan hertigdömena och Danmark, samt står i strid med den gällande författningen. Beträffande slutligen den i de tyska noterna vidrörda tredje frågan, nembgen angående gränsen mellan Slesvig och Holstein, afböjer danska regeringen ansvarigheten för det af: brott, som inträffat i den kommissions arbeten, hvilken haft sig uppdraget att reglera denna punkt, och hon förklarar sig redo att fortsätta arbetena. Dessa särskilta punkter äro på sätt och vis blott sammanfattade uti den. danska noten, och de utvecklas vidare uti ett memorandum och två bilagor, som åtfölja densamma. FRANKRIKE. Furst Danielo af Montenegro hade anländ: till Paris. Pring Nadir Seehl Khan, som nv åter skall komma i oafhängig besittning el Herat, ditväntades inom några dagar. ENGLAND. Underrättelsen, att sir John Bowring blifvit återkallad från sin post i Kina och att lord Palmerston tillkännagifvit detta i underhuset. visar sig vara ogrundad. Palmerston har fastmer särdeles prisat sir John Bowrings stora förtjenster, och vid sin förklaring, att regeringen ämnade fortgå på den i Kina beträdda väger, fogade han endast det meddeland-, att regeringen önskade i spetsen för en tillämnad, mission till Peking i och för fredens återställande och handelsförbindelsernas utvidgande se en statsman, som kunnat på förhand göra sig väl förtrogen med rege ringens åsigter och erhålla muntliga föreskrifter angående sitt förhållande. Man finner dessutom i Times ett officiöst meddelande, hvari uttryckligen förklaras, att det förestående afsändandet af ett utomordeatligt britiskt sändebud till Peking aldeles icke kommer att föranleda sir John Bowrings återkallande. Samma tidning berättar, att man bar för afsigt till Hongkong sända en truppkå; om 5000 man. Agitationen för lord Palmerstons väljinde till ledamot af underhuset för Londons city gör raska framsteg. En på börsen och hos sällskapet Lloyds framlagd adress till pre: mierministern fick ge:ast en stor mängd underskrifter. Den 10 skulle ett möte hållas af citys valmän ef det liberala partiet, för at: öfverenskomma om Tresolut:oner i afseende på lord Pelmerstons val. En mängd bankirer och köpmän hafva till lordmayorn i London ingifvit en ansökning, att ett möte måtte utsättas, i ändamål att afgifva ett förtroendevotum åt lord Palmerston. Hufvudbestämmelserna uti det engelsk-persiska fördraget uppgifvas af ladependance Belge, vara följande: 1) Hela det persiska område, som . ockuperas af engelska armån: eller ytterligare kunde komma att ockuperas af den, innan freden blifvit proklamerad, skall helt och hållet utrymmas af engelsmännen. 2) Persien erkänner Afghanistans oberoende. 3) Herat blir åter oberoende och kommer för framtiden att regeras af infödda chefer. 4) Föroyande af det mellan Persien och England afslutna handelsfördraget. England kommer hädanefter att i persiska riket behandlas såsom de mest gynnade nationer. Persien likaledes i England. 5) England afstår för framtiden från atttaga perras af de tilldragelser i Teheran, hvilka gåfvo anledning : till: den engalsk-persiskasöndringen, i det att engelska sändebudet hr Murray tagit hem till sig persiska.undersåer, som varit förföljda af sin regering, och, genom att der lemna dem en fristad, sökt skydda dem. 6) Engelska sändebudet hr Murray, som före krigets utbrott residerade i-Teberan, skall återvända till sin post och med stora ärebe ygelser mottagas af persiska regeriogen. Denna paragrafs antegande skall, såsom det berättas, mött största motståndet å ge RR RR RA TR RR siska undersåter i beskydd. Denna paragraf förklaF