Aftonbladet – 12 mars 1857, sida 3

Då jag passerade nära förbi en af Sichelas kraaler, fick jag sju kaffrer att hjelpa mitt folk med elefanttändernas och de andra sakernas bärande, men redan första natten rymde fyra af dem. En af de följande dagarne, då jag ej ville fälla något vildt för folket till kost förrän mot aftonen, emedan jag af erfarenhet visste, att jag då ej skulle få det från densamma.på många timmar, och det. inträffade att vi mot solnedgången koms mo i en trakt, der vildt var sparsamt, hade jag olyckan att ej erhålla något. Då vi nu togo nattqvarter, uppsökte mina bungriga basutos ett stycke soltorkad hud af en buffel, fäld på intåget, stekte detsamma, mörbultade det mellan två stenar, och åto detta i sat ning torra och oaptitliga ämne: Men föl: jande dagen lät jag dem taga sin skada igen på åtskilligt vildt. Efter att åter hafva passerat Moriquafloden, något högre upp. än förra gången, vid ett vad, emedan den nu ej var så vattenstark, erhöll jag genom några af Sichelas folk den ledsamma underrättelsen, att Koos Joubert, som jag lemnat vid vagnarne, var sjuk. -Jag påskyndade derföre min: återmarsch; så mycket som möjligt, samt: an-. kom middagen den 22 Mars till mina vagnar, der till min stora glädje jag fann Koos redan återstöld. Den 31 Januari började denna fotfärd. och slutades den 22 Mars, varade således en tid af 7 veckor, hvarunder han företrädesvis jagade elefant, sköt bufflar och noshörningar till föda, men ingalunda försummade andra nzs turalier,. ty samlingarne innehålla en mängd föremål från denna trakt. Han skickade nu Willem till Boers med tillräckligt elfenben för att tillbyta sig oxar. Det var honom. omöjligt att under det han väntade på Willems: återkoms blifva stilla, (Forts, följer.)