Aftonbladet – 12 mars 1857, sida 2

ädelmodets högsta triumf, då ett ä!skande hjerta kan vörda denna lidandets tystnad hos en älskad och medgifva denna ensliga frihet, hvari somliga naturer finna sin enda tröst. Claytons sorg kunde endast genom den ifver och energi, med hvilken han egnade sig åt den id han gjort till sitt lifs mål — rätt fattas, Jag är långt ifrån att hysa några förhoppningar om din framgång för dina bemödanden, sade domaren Clayton. Det oada är så rotadt.n Jag fruktar ibland., inföll mrs Stayton, att det var olyckligt Edvard började som han gjorde — det stötte alla fördomsfulla för hufvudet. Folk behöfva stötas för hufvudet,, sade Clayton, för att vakna upp ur den gamla slentrianen. Vanan förslöar oss nästan för hvarje missbruk; men då fördomarne stötag för hufvudet, börja menniskorna tänka och forska i saken.x Men skulle det ej ha varit bättres, gade mrg Clayton, att hafva bevarat ditt personliga inflytande och sålunda mera gradvis inplantat dina principer? Det råder sådana fördomar mot abolitionisterna, att så snart någon fått detta namn; hans inflytande är så godt som försvunnet och han kan göra intet., Jag misstänkera, sade Clayton, att det finnes otaliga menniskor i alla delar af vår stat, som afhålla sig från att yttra hvad de tänka, och att göra hvad de böra, blott af denna farhåga. Någon måste trotsa denna fega fruktan — någon måste finnas villig att offra sig för det goda — och jag kan duga dertill så väl som någon annan Har du någon bestämd plan för ditt före. tag? frågade hans far, (Forts.)