DRED.) EN BERATTELSE AF HARRIET SEECHER STOWE. Senare Delen. Hållo, ropade han och steg fram till midten af rummet, lemna dezn der karlen åt mig. ;Se såj min gosse,, fortfor han, fästande sin mörka ondskefulla blick på Harry, du anade väl inte, att din husbonde hörde dig, eller hur? Sista gången vi sammanträffade sade: du mig, att jag icke var din herre; nu skola vi se till om du vågar säga om det än en gång. Du gick lipande och gnällande till din matmor och hade henne att köpa Lisette, för att skaffa henne ur vägen för mig. — Hvem exer henne nu? — Jag! — Ser du den här? tillade han och höll upp en lång :smidig .guttepercbakäpp; den plägar jag piska hundar med som ej veta sin plats. Ned på knä nu, skurk, och bed om förlåtelse för din oförskämdhbet, eller skall jag piska lifhanken ur dig.o Jag faller ej på knä för rain yngre broder,, gade Harry stolt. ä Med en fruktansvärd ed slog honom Tom, och likasom hade slaget återstudsat, gaf howm Harry ett tillbaka, så våldsamt att det siungade Tom halft medvetslös till motsatta ändan af ruvamet; snabb som tanken vände Harry sig derpå om, spraovg till det öppna fönstret, klättrade nedför verandan, kastade sig på Toms häst, som stod bunde vid porten, och flydde snabb som blixten till sitt eset hem, hvarest Lisette stod utanför porten fli() Se Aftonbladet n:o 4—26, 28—43, 45—58.