Aftonbladet – 10 mars 1857, sida 2

hans högra hand, sjuknade i Pietermoritzburg och fördröjde färden till den 5 Juli. Hans ena dubbelbössa krossades af en nedrullande sten, hvilket var en stor förlust, då han ej egde särdeles förråd af vapen. Han berättade efter hemkomsten, att han under denna färd ofta var nödsakad att på sina jagter begagna en dubbelbössa, som sprang redan i början af hans vistande i Port Natal, och då afsågades till blott 23 tums längd, på hvilken sedermera högra tappens skrufgängor förstördes och på hvilken venstra hanen icke stod . helspändt, men väl på halfspändt, (så att då skottet ur denna venstra pipa skulle lossas måste han hålla låret aftryckt med pekfingret ochbära upp hanen med tummen!) Hvarje jägare vet huru pass brukbart ett sådant vapen skulle vara. Med detta jagade Wahlberg mycket, och på vår fråga en gång, om han äfven sköt andra djur än småfoglar dermed, svarade han: Åh ja, nog har jag också skjutit några bufflar dermed. När man påminner sig att -buffeln ofta och vildt an faller, att ban näst elefanten, lejonet och noshörningen är sydafrikas farligäste djur, att han icke gerna kan fällas utan genom ett skott i ögat eller bjertat, så inser mean lätt hvad det vill söga att jaga buffiar med ett sådant gevär. Gräset var torrt och dåligt,, säger han, och kölden ganska känbar; mina oxar, som genom klöfsjukan voro uttmagrade, kunde ej utbärda detta. Då jag kom till Moiie Revier i början af Augusti, voro de så medtagna, att jag nödgades ligga stilla: för att gifva dem tid att repa sig. Den 17 Aug. föll:här fotdjup snö, och följande dagen dogo 6 af mine oxar, större delen af de öfriga voro nära nog ur stånd att gå från stället, och farhåga uppstod hos mig, att redan här gränsen var satt för min resa; dock, vädret förändrades lyck