alltid faxn en angenäm och pålitlig följeslasare, brinnande af håg för upptäckter, ihärdig i undersökningar, aldrig släppande mitt roäl förrän hunnet. Uimärkta egenskaper visade siz hos honom till en sådan grad och så omeåvetet (ma!grå Iui), att jag ej blott hyst vänskap för honom, utan ock högaktning, då det blef mig förunnadt att känna bonom. Dessa uttryck äro särdeles träftande, ty de omtalta egenskaperna funnos i hög grad hos Wahlberg, och hvar och en, som lärde känna honom, tvangs att bögakta honom. Under sitt vistande i Congelay först i den omtalta rörkojan och sedermera i ett inköpt hus, gjorde Wahlberg flere utflygter till trakterna deromkring, norrut till Tugela, Umslang0, Umtayat, söderut till Umcama, Umeinto, vesterut till bergen Bosjesmans Rand, m. fi ställen några dagsresor från Port Natal. På dessa utflygter gjordes stora samlingar, så att slutligen Natal-floran och faunan voro till största delen uttömda. Dertill åtgingo slutet af året 1839, hela året 1849 och till: Oktober 1841. Sisträmde år, den 7 Oktober, bröt han upp från sin första stora inlandsresa, åtföljd af en 21-årig holländsk bondgosse, Willem Nel2), af den 20-årige amagulukaffern Ia och den 13-årige gossen Uraslululu af samma 2) Denne Wahlbergs trogne följeslagare genom otar liga faror och besvär berömdes ofta af honom Vi vilja gifva några drag till hans karakteristik efter Delegorgue. Delegorgus hade en gång varit nära att dödas af en ursinnig buffel, kom i hem till sitt läger, der han träffade Wablberg i (det var vid Umvoti i December 1842), bedyrade: i sitt raseri att han aldrig skulle taga bössa ij hand, m. m. Wablberg blott skrattade och ji svarade gång efter annan: Inom åtta dagar, min käre Delegorgue, bar ni glömt edra eder. Il avait ma foi raison.,. Solen nalkades sin nedgång och Henning, Delegorgues jägare, kom med en ung elefant efter sig, den hav nmarrat