Aftonbladet – 7 mars 1857, sida 2

Du är väl inte sjuk, Nina? frågade han ångastfullt då hon återkom. Åh nej I bara litet matt. Vi has blifvit så försigtiga, skall du veta, att vi genast taga in då vi känna minsta början till ett illamående. Du förefaller mig. så. lik enande, sade han, att jag måste hålla i dig för att vara säker att du stannar här Tror du jag har några fördolda vingar ? frågade hon leende och såg:honom gladtiansigtet. Jag fruktar det nästan; svarade han; men säg, känner du dig riktigt frisk ? Ja. nästan... men: jag: tror detär bättre vi sätta oss: ned: Det är troligen-en reaktion efter all denna oro, som gör att jag känner mig trött. Clayton -sattehenne -på: en--soffa bredvid dörren, ännu ängsligt hållande armen omkring henne. Efter några ögonblick sänkte hön hufvudet matt mot-hans:axel. Du är sjuk 1 utbrast hammed ångestfull röst. Nej! sade bon, nej! Jag känner mig alldeles: bra, endast, litet.svag och: trött. Och så börjar det visst bli litet kallt bärute; eller hur ? sade hon med en lindrig rysning: Clayton tog. henne i sina. armar utan att säga ett ord, bar: hennevin och ladeshenne soffan. Derpå ringde han, och Harry och Milly kommo in. ; rs nEn häst genast, sade Clayton till Harry, och rid efter doktörn. Det tjenar ingenting tillb, invände Nina. Han är upptagen hvarje -minut och. kan. ej komma. Dessutom är detingerfaramed mig; ag är bara litet. trött och frusen, Stäng önster och. dörrar och bred: på: mig. något varmt: Nej; nej! för mig-intedit upps Jag ycker just om att ligga Här: Dägg bara en schal öfver. mig, det. är allt som, behöfs, och ge: migv litet vatten,-ty mina: läppar torka-af jörst. (Forts)