Aftonbladet – 7 mars 1857, sida 2

nade, och tonerna sväfvade upp likt törnrosblad förda af vindens Sjelf sommarhimlen mulnar här Och,rosenknoppen dör — — Hos oss ej glädjen svepdrägt bär, Ej dödens fläkt den rör; Och dagens första stråle har Ej suck från flydda dagen qvar, Och intet löje, som försvann, Man nånsin återkalla kan.s Sången var en enkel visa, som blifvit en särdeles älskling bland alla klasser och kallades den hinduiska danserskans sång, samt är kanske ett fragment af någon af. de mystiska sånger hvaraf orientens litteratur öfverflödar och det: den jordiska kärlekens lycka och fröjder afmålas i dunkla symboliska liknelser med den eviga deruppe. Den gjorde ett vildt, men drömmande; och ljuft intryck, i det vers: efter vers kom sväfvande upp likt hvita dufvor från. paradiset, kommande med helande balsam på: sina vingar: . Kom, skynda till det. sälla land, Der sorgen okänd är; Men först med hjertats ljufva band Låt mig dig binda här. Vår kärlek: vinkar ren och skär — Kom, ila dit med mig! Dess rosor i mitt hjerta här — De blomstra fritt för dig. Em sakta -klappning på dörren väckte honom slutligen fullkomligt. Dörren öppnades till. hälften och.en,liten hand kastade in en qvist med: några halfatspruckna späda rosor. Det är något att väcka dig medl!m sade en röst utanför. Har du hvilat ut, så vill jag nu lita dig komma ned.: Och Clayton hörde: desnabba fotstegen trippa lätt utför trappan. Han steg upp, och efter en liten upphjelpning af sin töilett; kon han: ned: på. verandan. pTeet har väntat en stund, sade Nina, noch