Aftonbladet – 6 mars 1857, sida 3

BLANDADE ÄMNEN. Ole Bull, som i tre månader legat sjuk i: feber uti en liten stad i Illinois, hann. knappast: till Newyork, förr än han bef bysatt af.en fordringsegare. Detta missöde härleder sig från den misslyckade operaspekulationen, hvarvid Ole BuH icke var bedragaren, utan den bedrägne. Han längtar hu att få lemna detta fria landa, der han, såsom han sjelf säger, förlorat allt, helsa, pengar och sitt goda rykte, för att återvända till Norge. -Lola Montez har, enligt Kölnvische Zeitung, anländt från Kalifornien till Newyork och slagit ned sina bopålar uti en elegant våning i ett af de fashionablasteqvarteren i staden. Hon sysselsätter sig med att uppfostra sin syster (dotter?), en 16 års flicka, som med tiden skall blifva aktris. Lola står i underhandling om att: uppträda på några af teatrarne i det inre af landet, samt ämnar derefter företaga en utflygt till England. Efier sin återkomst tänker hon för alltid draga sig tillbaka inom privatlifvet samt, likasom Barnum skrifva sina memoirer. — En ovälkommen gast. Natten till den 31Jaonari tilldrog sig vid Tohmajärvi i Finland följande sällsamma händelse: torparen Anders Riikonen, ifrån Jouhbkola gård, hörde emot morgonen vid uppstigningstiden, att en varg slogs med hanshund i förstugan, och gick ut i afsigt att frälsa hunden ifrån sargens klor. : Men då ban öppade dörren, rusade hunden in i stugan och vargen följde efter. Riikooen fattades väl i håren vid vargens bakdel, för att dymedelst hindra honom att inkomma, emedan han fruktade att den kunde skada barnen, som årinu lågo på golfvet på sina nattläger; men han var likvälför svag för att fasthålla denne gäst. Vargen bet Riikonen i armen och trängde med våld in i stugan. Dit inkommen, skyggade den likväl för eldskenet, och då besten ej visste något annat i brådskan, så rusade han till ugnen och släckte i förskräckelsen äfven elden i stugan. Så svart det blifvit mörkt, nedhoppade vargen tillbaka på siugugolfset och gick ill en knut för att helsa på en inbysesgumma, som der dvaldes. Han slickade gumman samt till och med bet henne, hvaraf gumman förargades och ropade efter eld. Sedan eld blifvit upptänd, visste Riikonens hustru ej apnat råd, utan fattade vargen hastigt i halsen och tryckte dess strupe emellan begge händerna, för att på sådant sätt få lifvet af honom, Derutaf blef vargen alldeles utom sig; han högg tänderna i hustruns venstra arm och bet hemne ända till benet. Men hvilket förskräckligt skri upphof icke hustrun då! Då mannen såg sin hustru i en sålan fara, rann honom i hågen, det han bordö älska henne i nöd och lust, och fattade ban i denna sin ädla afsigt ett pertträd som låg under bänken, hvarmed han tilldelade vargen så eftertryckliga slag öfver ryggen, att han stupade och dog. (F. A T.) Rättelser. 1 gårdagens referat af hr Åkermans pitrande står, utt stångjernet vore osäljbart, hvilket skall vara ståljernet. I en del exemplar af gårdagsbladet, 2:dra sidan ):te spalten; i sista notisen under Stockholm, står: iret 1826; läs: året 1856.