i) Detifelassbarlast någonstädes hösihoromi, sade end 3 C (sö don 8 ; Hah ärärtlöriglo skdes en annant a Radikal :soch opraktisk !: tillade :enistredje. aJanj inföll.Frank Russel; som,just numär-. made sig; Clayton-är verkligen. radikal. och opraktisk, som sjelfva bergspredikua, och der är i litteraturväg det mest opraktiska jag känner. (-Det.är numera ingenting som hindrar 088 att tjena Gud och mammon på en: gång. Det, hör till-ew af.vär.vtids lyckligaste upptäckter. Men. Clayton är efter sin tid, han är judisk 4 sinacåsigter. Är. ni-ej också af denna tanke; mr Titmarsh 20 frågade han, vänd till en EA i gpestorlig drägt. I Det är tydligt att vår unge vän är ytterligt ultran,. sade. mr; Titmarsb. Jag skulle visserliget .känna mig. böjd att till. viss. grad sympatisera: med de, känslor han: yttrat; men då. dat bebagat den gudomliga försynen att införa. slafverisysgteraet;. antager jag ödmjukt, att, det menskliga, förnuftet. ej; eger häröfver dömas; och iVyra Ochom; det behagat. den. gudomliga, försynen att införa sjöröfverisystemet, skulle, ni söga på samma sätt, förmodar jag? sade Frank Ruskel. 8 Räv Utan tvifvel, min ungo vän, återtog. mr Titmarahs: . oHvad belst som skett på gudomlig: befallning, blir. i.och med detsamma rätt och godt, huru. stridande det än:kan förefalla mo våra svaga begrepp ota rättvisa och monsklighet ; 1 : Eärpå skildes de; värda. herrarne åt, den ene beklagande sig för sina vänner öfver presterskapets akrymterivoch dubbelhet, den an dre sörjande öfver de irrläror och, den, otrohet, som allt mera sprida, sig bland nutidens ungdom. AR Clayton gick hem till sim mor och omtalade för henne hyad han gjort samt bevekelse